Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn;

med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar

Projektet har två spår, det första handlar om definitionens betydelse för hur många som anses utsatta för mobbning, samt hur definitionen relaterar till vilka riskfaktorer som identifieras. Ur ett internationellt perspektiv har andelen elever som anser sig mobbade varit lågt, t.ex. i studien skolbarns hälsovanor. Dock har en förändring skett i de senaste mätningarna där andelen som anger sig mobbade har ökat, utan att riktigt veta varför. Detta kan så klart bero på många saker, men en sak vi tittar på är om definitionen på mobbning också har förändrats. Vad som var mobbning på 70-talet är inte samma sak som det är idag då exempelvis den digitala kommunikationen möjliggör mobbning på ett nytt sätt. När arbetssätt, lagar och definitioner om mobbning förändrats så innebär det också att faktorer relaterade till mobbning också kan ha förändrats. Idag finns det ingen sammanställning över hur forskningen kring mobbning i Sverige över tid har sett ut om man tar hänsyn till förändringarna i definitioner. För att undersöka denna del noggrannare görs först en begränsad systematisk litteraturöversikt över forskning kring frekvensen mobbning samt definitioner av mobbning från 70-talet och framåt i Sverige. Sedan ska vi utifrån materialet skolbarns hälsovanor undersöka dessa frekvenser, och definitioner av mobbning i relation till riskfaktorer.

Det andra spåret handlar om att titta på kopplingen mellan mobbning och framtida psykisk ohälsa för barn med funktionsnedsättningar. Mobbning har i många tidigare studier kopplats till sämre utfall som vuxen, något som också funktionsnedsättning gör. Det finns också studier som visar att barn med funktionsnedsättning också har en ökad risk att vara både offer och förövare, beroende på typ av funktionsnedsättning. Utifrån detta bör vi alltså kunna anta att barn med funktionsnedsättningar som också utsätts för mobbning skulle ha en ännu större risk för sämre utfall som vuxen. Däremot finns det lite forskning kring detta idag, ett första steg är att försöka se vad det finns för forskning idag som tagit ett longitudinellt perspektiv på detta genom en systematisk litteraturöversikt. Med denna som stöd ska sedan det longitudinella materialet LoRDIA användas för att följa barn som vid 12-13 års ålder självskattade att de har en funktionsnedsättning, som skattar att de utsätts för mobbning hur de mår vid ett senare tillfälle, vid 17 års ålder. På så vis hoppas vi få svar på frågan om barn som både mobbas och har en funktionsnedsättning har en dubbel risk för sämre hälsoutfall.

Projektledare: Lilly Augustine

Sidan uppdaterad 2020-06-16