"Det är galet — maskinkyrkogårdarna måste bort!"

Mängder av fungerande produktionsutrustning står oanvänd hos industriföretag som väljer att köpa nytt för att hänga med i den snabba utvecklingen.

—Vi måste bygga maskiner som klarar både dagens och framtida behov, säger doktoranden Filip Skärin.

Det är nästan filmiska bilder Filip Skärin målar upp när vi träffas på JTH, men han har sett dem själv: ”maskinkyrkogårdarna” — utrustning som nyss arbetade för fullt i en produktionslina i en industri men plötslig övergavs och nu står och samlar damm hos företaget.

—Introduktionen av nya produkter går så fort att man köper ny utrustning för att kunna hänga med i tillverkningen. Företagen själva vet inte hur mycket bortkastade maskiner som stått där i tio år och förfallit — det är ett galet resursslöseri som vi måste göra något åt, säger han. På samma sätt som en produkt kan utformas och produceras för ökad cirkularitet kan en maskin eller produktionslina byggas upp så att den fungerar längre, under nya förutsättningar, förklarar Filip Skärin.

—Man kan kalla det för LEGO-principen där man kan flytta och byta ut delar istället för att låsa fast sig från början. Det är inte en teknisk komplexitet, men som hos samhället i stort krävs en beteendeförändring — vi måste sluta köpa, använda och slänga.

Brinner för klimatvänligare industri

Filip Skärin har tillbringat ungefär tio år på Tekniska högskolan. Han läste logistik och ledning för att fortsätta med Production Engineering and Management. Nu är han doktorand i JTH-projektet Refuse och samtidigt involverad i GRACE genom projektet Provalue. Efter disputationen i höst hoppas Filip Skärin komma ännu närmare GRACE via helt egna forskningsmedel som nydisputerade forskare har möjlighet att söka.

—Jag brinner för att se till att svensk industri minskar sina klimatutsläpp. Intresset för frågorna kommer nog från läsningen som är ett av mina stora intressen, jag har läst mycket om klimatfrågorna. Dessutom har min farbror varit väldigt involverad i miljöfrågor som lokalpolitiker och det har satt sina spår. Sverige ska ligga i framkant, inte minst som ett gott exempel, säger han entusiastiskt.

Osäkerhet talar för LEGO-princip

Ett tydligt exempel på produktion som måste kunna förändras snabbt är den i fordonsindustrin, som Filip Skärin arbetar med i sin forskning. Det är en bransch som brottas med vilken typ av drift och motorer som kommer att slå igenom på bred front. Blir det el, gas eller en tillbakagång till diesel. Eller något helt annat?

—De måste anpassa sig och vart det tar vägen påverkar vilka maskiner som behövs. Det gynnar vår filosofi — att inte låsa in sig i en maskin utan öppna upp och förbereda sig för att kunna bygga om.

En del av Filip Skärins arbete handlar om kravställningen när företag köper utrustning.

—Vilka alternativ är bäst för hela livscykeln? Det gäller att ställa rätt krav och att inte låsa in sig för att sedan skrota. Det inte lite pengar vi pratar om med upphandling och installation, förutom kostnaden för miljön.

Filip Skärin säger att det kommer att krävas siffror som stöd för att få till en förändring, och sådana hoppas han kunna producera i sin forskning vid JTH.

— Svenska företag är duktiga men det krävs väldigt mycket mer. Om vi kan komma med bra case och visa på bra lösningar så kommer fler att börja agera.