Sömnforskare vill få oss att sova bättre

Under pandemin har många fått problem med sömnen och nu står samhället inför en våg av sömnrelaterad ohälsa. Därför har en grupp sömnforskare vid Jönköping University (JU) startat ett unikt, tvärvetenskapligt projekt som ska ge individanpassad behandling via en app.

– Alla har olika behov. En framgångsrik behandling måste vara individanpassad, säger professor Anders Broström.

Varför är det så viktigt att sova bra? Anders Broström, professor i hälso- och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan, Jönköping University, tvekar inte en sekund:

– Sömnen är ofta kopplad till andra hälsoproblem och diagnoser, samtidigt som sömnen i sig kan orsaka problem. Sover du dåligt ökar till exempel risken för att du ska drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det glädjande att intresset för sömnens betydelse har ökat i samhället.

Ökning under pandemin

I anslutning till pandemin har frågan fått ännu större aktualitet. Nyligen publicerade Anders Broström och Amir Pakpour, professor i hälsopsykologi vid JU, tillsammans med forskare från England, USA, Hong Kong, Taiwan och Iran en studie som omfattade data från 39 länder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Studien visade att problemen med sömn har ökat kraftigt under pandemin och att det finns en koppling till oro och depression.

– Sömnproblemen förekommer oftare hos den breda allmänheten, men det är extra tydligt bland vårdpersonal och bland dem som har drabbats av covid-19, förklarar Anders Broström.

"Det hände ganska ofta när jag pratade med personer med hjärtsvikt att de satt och nästan nickade till lite."

En intressant observation

Anders Broström har forskat om sömnens betydelse för människans hälsa och välbefinnande i mer än 20 år och är en av Europas ledande auktoriteter inom sömnforskning. Det var i jobbet som sjuksköterska, i kliniska möten med patienter med hjärtsvikt, som hans intresse för sömn väcktes.

– Det handlade om ren nyfikenhet. Vid den här tiden jobbade jag på hjärtsviktsmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. Det hände ganska ofta när jag pratade med personer med hjärtsvikt att de satt och nästan nickade till lite. Jag började fundera över orsakerna, berättar Anders Broström.

Personer med hjärtsvikt har ofta svårt att sova bra. Hjärtsvikten skapar så kallad sömnapné, det vill säga andningsuppehåll, som stör sömnen och gör att man fungerar sämre i vardagslivet. Det hela utvecklas lätt till en ond cirkel eftersom den dåliga sömnen i sin tur kan påverka hjärtsjukdomen på ett negativt sätt. Om just de här sambanden handlade Anders Broströms avhandling, och efter sin disputation år 2004 har han fortsatt att forska kring sömnapné hos andra grupper.

– Den här typen av andningsuppehåll i sömnen är också mycket vanligt hos människor med högt blodtryck, säger han.

Under flera år jobbade Anders även vid Universitetssjukhusets avdelning för klinisk neurofysiologi som utreder och behandlar personer med sömnproblem vid sitt sömncenter.

En spännande fas i sömnforskning

Sedan 2009 leder Anders Broström sömnforskningen vid Jönköping University. Tillsammans med professor Amir Pakpour har han byggt upp ett vitalt forskningscommunity med fokus på sömn och hälsa där många olika typer av situationer och problem studeras.

– Vi har en väldigt bra forskningsmiljö här i Jönköping med nära samarbete mellan Jönköping University och Region Jönköpings Län. Det var faktiskt en av anledningarna till att jag valde att söka mig hit. Forskningsklimatet är positivt och genom åren har vi till exempel jobbat mycket tillsammans med både Öronkliniken på Ryhov och flera vårdcentraler rörande sömnapné. Vi har också en nära relation med sömncentret i Linköping som ger oss ytterligare möjligheter att genomföra kliniska studier runt diagnostik och behandling. En annan sak som vi glädjer oss åt är våra många internationella forskningskontakter, vilket ligger i linje med JU:s vision, berättar Anders Broström.

Just nu befinner sig Hälsohögskolans forskning i en spännande fas som Anders Broström hoppas kommer att påverka den framtida behandlingen av sömnproblem.

– Vi har ett pågående doktorandprojekt kring insomni kopplat till personer med hjärt- och kärlsjukdom i primärvården. I projektet har man använt sig av internetbaserad KBT-terapi för att hjälpa personer med sömnproblem.

Insomni (dvs. problem relaterat till att somna, frekventa uppvaknanden och att sömnen inte gör en utsövd) ses ofta hos personer med hjärt- och kärlsjukdom, vilket kan leda till att sjukdomen förvärras. Behandlingen innebär att den drabbade via ett nio veckor långt program får hjälp och stöd att förändra sitt beteende, vilket på sikt ska bidra till en bättre sömn och bättre livskvalitet.

"Det kommer att bli en utmaning för samhället – men framför allt för primärvården under de kommande åren"

JU Sleep Well

Mot bakgrund av pandemiforskningen och den tidigare nämnda avhandlingen har forskarna vid Hälsohögskolan initierat ett nytt, tvärvetenskapligt forskningsprojekt som man hoppas ska revolutionera behandlingsmetoderna vid sömnsvårigheter.

– Det som vi har sett i ett flertal forskningsstudier är att pandemin ökat problemen med insomning, depressionssymtom och oro i alla åldersgrupper. Detta kommer sannolikt att bli en utmaning för samhället – men framför allt för primärvården, under de kommande åren, konstaterar Anders Broström.

Under hösten startar projektet JU Sleep Well som involverar personer från alla fackhögskolor vid Jönköping University: Hälsohögskolan, Jönköping International Business School, Tekniska Högskolan och Högskolan för lärande och kommunikation. Anders betonar vikten av samverkan mellan forskare med olika kompetens och kliniskt verksam personal. Tillsammans vill man hitta ett sätt att ge individbaserad KBT-behandling via en app i telefonen som till exempel ska kunna användas i primärvården.

– Det som har hänt under pandemin är att många som lider av sömnproblem har etablerat ohälsosamma beteenden. Sådana beteenden är svåra att förändra själv – man behöver hjälp på traven. Och det är viktigt att komma ihåg att i många sammanhang är inte läkemedel alltid det bästa alternativet, utan man behöver få till en långsiktig beteendeförändring.

Unikt samverkansprojekt

Utmaningen blir att skapa en individanpassad app som kan utgå från specifika behov, sjukdomar och beteenden. Det är en komplex utmaning som kräver samverkan mellan många olika discipliner. Tanken är att varje fackhögskola bidrar med sin kompetens. Planen är också att använda sig av AI och annan självlärande teknik som kan samla in och processa den information som krävs för en individanpassad behandling.

– Sammanlagt har vi i projektgruppen cirka 25 representanter från de olika fackhögskolorna, men vi har också involverat många personer som arbetar kliniskt i närliggande regioner. Det här är ett väldigt lämpligt område som kopplar till både hälsa, pedagogik och lärande, kommunikation, teknik, ekonomi och samhällsnytta, där våra olika kompetenser verkligen kommer till sin rätt. Vi kommer också att involvera forskare i olika faser av sina karriärer vilket är extra roligt. Vi är väldigt laddade inför projektet och ivriga att sätta igång!