Margareta Adolfsson är ny docent i handikappvetenskap

Margareta Adolfssons forskning kretsar framför allt kring hur man för olika ändamål kan använda barn- och ungdomsversionen av WHO’s Internationella Klassifikation av Funktionstillstånd, Funktionshinder och Hälsa.

– Klassifikationen, som förkortas ICF-CY, representerar ett brett och allsidigt perspektiv på barn och ungas fungerande. Den klassificerar inte barnen själva utan de faktorer som på olika sätt kan påverka barns fungerande. På det sättet kan den bidra till ökad gemensam förståelse av barnens situation och samverkan över gränserna. Den ger också en struktur för hur man kan samla in, organisera och jämföra information, säger Margareta Adolfsson.

Alla aspekter på hälsa är viktiga att ta med för att beskriva hur barn och ungdomar fungerar i vardagen. Eller att förklara varför ett barn kanske inte har de förmågor eller det sociala samspel som man förväntar sig. Barnets fungerande påverkas i hög grad av den kontext det befinner sig i. Det är därför viktigt att inte bara förklara ett barns eventuella tillkortakommanden med individfaktorer utan också med omgivningsfaktorer. Det kan gälla i leksituationer, förskola, skola, hem och fritid.

Barn och vuxna med funktionsnedsättning är inte per automatik varken funktionshindrade eller handikappade. Det beror på vilket stöd som finns för vars och ens fungerande i sina olika miljöer – ett funktionshinder uppstår om man stöter på snubbeltrådar. Delaktighet är det viktigaste nyckelordet i klassifikationen och det som man strävar efter för ett gott välbefinnande. Begreppet delaktighet kan förstås och mätas på olika sätt. Det handlar om att ha tillgång till resurser och att de är tillgängliga för det enskilda barnet. Men inte nog med det. De ska också kunna vara rätt anpassade för det individuella barnet och kännas betydelsefulla för barnet. Det handlar inte bara om att vara närvarande, det gäller också att barnet ska kunna känna sig engagerat.

Tillsammans med doktoranden Ann Simmeborn Fleischer har Margareta Adolfsson använt ICF för att analysera information om hur studenter med Asperger syndrom uppfattar sin studiesituation vid högre utbildning.

– Resultatet är tänkt att ligga till grund för utformning av checklistor för de koordinatorer för studenter med funktionsnedsättning som finns vid landets högskolor. Det ska ge en vägledning om att man inte bara ska tala om studieresultat utan också om vilket stöd som kan behövas för att studenterna ska klara sitt vanliga vardagsliv, säger Margareta Adolfsson.

Margareta Adolfsson är affilierad till forskarmiljön CHILD och har arbetat på Högskolan för lärande och kommunikation sedan 2007, först som doktorand och senare med utvecklingen av det internationella masterprogrammet Interventions in Childhood. Hon höll sin docentföreläsning torsdagen den 1 september.

2016-09-06
Forskning
2016-09-06





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information