Tonåringar dricker hellre i hemmet

Tonåringar festar hellre hemma än utomhus. I en ny doktorsavhandling från Jönköping University undersöker Birgitta Ander betydelsen av de platser där ungdomar berusar sig.
– Att berusa sig i hemmen ger ungdomarna större möjlighet till kontroll. Vem man dricker med och på vilket sätt, säger Birgitta Ander.

Portrait Birgitta Ander

Birgitta Ander undervisar och forskar på Hälsohögskolan, Jönköping University, och har en bakgrund som socionom. Under många år jobbade hon på fältet och sökte upp ungdomarna på de platser, mestadels utomhus, där man drack och festade. Inför sin doktorsavhandling besökte hon de här platserna igen.

– Många av platserna användes inte alls längre. Och de som fortfarande användes samlade färre ungdomar än tidigare, berättar Birgitta Ander.

– En av anledningarna är förmodligen att berusningsdrickandet bland ungdomar i högstadiet och gymnasiet har minskat och i dag är på de lägsta nivåerna sedan 1970-talet. Jag tror också att användandet av sociala medier kan ha bidragit till minskningen. Tidigare var man beroende av att besöka en plats för att få vara del av ett socialt sammanhang. En plats där det också kunde förekomma alkohol. I dag har det digitala rummet till viss del ersatt den fysiska platsen.

Samtal med före detta kollegor, både lokalt och nationellt, visade att mönstret var detsamma på många orter, vilket väckte hennes nyfikenhet.

Birgitta Anders avhandling i socialt arbete omfattar totalt fyra studier. Två kvalitativa studier som bland annat utgår från intervjuer med 23 ungdomar i åldrarna 16–18 år, boende i tre mindre kommuner i södra Sverige, samt två kvantitativa studier som bygger på material från forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence).

– Det som förvånade mig, var hur viktigt det var att sträva efter kontroll över berusningen. Ungdomarna talade mycket om festens och berusningens betydelse som kontrast till vardagen. För dem innebar festen oftast att träffas och ha kul. At ha kontroll över berusningen och festen var viktigt, till exempel vem man drack med och hur mycket. Det här är ungdomar som dricker rejält, men de upplever det som pinsamt och stigmatiserande att bli så fulla att de tappar kontrollen, förklarar Birgitta Ander.

Behovet av kontroll och ökad säkerhet är två av anledningarna till att tonåringarnas berusningsdrickande har flyttats från platser utomhus in i hemmen.

Enkätmaterialet från LoRDIA visade det var vanligast att berusa sig tillsammans med kamrater i samma ålder och att den vanligaste platsen för berusning var i hemmen. Att berusa sig på olika utomhusplatser resulterade i fler negativa konsekvenser.

– En av studierna fann att både sociala och psykologiska faktorer associeras med tidig debut i substansbruk och faktorerna skiljer sig delvis åt mellan olika substanser. Tillgänglighet till substansen, ett småkriminellt beteende och förmodad föräldratillåtelse var viktiga faktorer för tidig debut i berusning.

Birgitta Ander försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling ”Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka?” vid Hälsohögskolan, Jönköping University, fredagen den 23 februari. 

Länk till avhandlingenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2018-02-26
Forskning
2018-02-26





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information