Kan musikskapande öka livskvaliteten vid demenssjukdom?

Musik har en unik förmåga att skapa gemenskap och välmående. Nu undersöker ett nytt forskningsprojekt, med forskare från Jönköping University (JU), hur musikmetoden Music in Mind kan bidra till ökad livskvalitet för personer med demenssjukdom. Genom improviserat musikskapande kan deltagarna uppleva meningsfulla stunder utan krav på minne eller prestation.

Music in Mind är en musikmetod där personer med demenssjukdom, anhöriga, musiker och vårdpersonal tillsammans skapar musik i stunden. Metoden har sitt ursprung i England och har visat sig ha positiva effekter på välmåendet för alla involverade. Nu har programmet introducerats i Sverige, där forskare undersöker dess effekt på personer med måttlig till svår demenssjukdom på särskilda boenden.

Forskningsprojektet leds av Ingrid Hellström, professor vid Marie Cederschiöld högskola och sker tillsammans med Elzana Odzakovic och Therése Bielsten, universitetslektorer vid Hälsohögskolan, Jönköping University. Forskningen är ett samarbete med de ursprungliga skaparna av Music in Mind i Manchester. Dirigenten Kristofer Wåhlander är initiativtagare till projektet i Sverige och har tillsammans med musiker från Lundalands filharmoniska orkester utbildats av experter från Manchester Camerata Orchestra.

Att vara i nuet – en nyckel till välmående

Till skillnad från många andra aktiviteter kräver Music in Mind inte att deltagarna minns fakta eller detaljer. I stället ligger fokus på att vara närvarande i nuet och uppleva en kravlös, meningsfull stund tillsammans.

– Musik är ett kraftfullt verktyg som kan skapa meningsfulla relationer oavsett kognitiv förmåga. Musikskapande med personer som lever med demenssjukdom på särskilda boenden har potential att skapa en kedjeeffekt där inte bara deltagarna utan även deras omgivning påverkas positivt, säger Therése Bielsten.

Projektet betonar vikten av att skapa möjligheter för alla individer, oavsett kognitiv förmåga, att delta i meningsfulla aktiviteter.

Öka medvetenheten i samhället

Forskarna hoppas att projektets resultat inte bara ska leda till en förbättrad livskvalitet för personer med demenssjukdom, utan även öka medvetenheten i samhället om hur det är möjligt att leva väl med demens och bidrar till att minska stigma och isolering. Musikprogrammet kan också bidra till en mer meningsfull arbetsmiljö för vårdpersonal och minska risken för utbrändhet.

– Genom att främja empati, inkludering och proaktivt engagemang för personer med demenssjukdom kan projektet göra skillnad på flera nivåer. Detta kan i sin tur bidra till en mer meningsfull arbetsmiljö och minska risken för utbrändhet bland vårdpersonal, säger Elzana Odzakovic.

Projektet löper över fyra år, och finansieras med 5,3 miljoner kronor av Sällskapet De Gamlas Vänner. Det bygger på tidigare forskning och erfarenheter från tidigare musiksessioner genomförda av Lundalands filharmoniska orkester.

Video med musikterapeuter och musiker från den brittiska orkestern Manchester Camerata som skapade metoden.