ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Läraren Lars Almén forskar om digitaliseringssatsningen

I och med regeringens digitaliseringssatsning så har det börjat hända saker ute i landets klassrum. Nu ska eleverna programmera och lära sig att använda digitala verktyg i sin vardag, och en känsla av brådska har många gånger präglat införandet av allt det nya.

En relativt obefogad brådska om man frågar Lars Almén, som i sina forskarstudier vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping följer just satsningen på digitalisering.

Lars Almén

– Jag tror man tar det för fort. Jag tror att det är väldigt många som försöker göra allt med detsamma. Jag tror inte att själva satsningen i sig är för snabbt genomförd, utan jag tror att det är kommunerna som har varit snabba på det, säger han.

Starten på implementeringen var i höstas, men man har till 2022 på sig att bli klar. För att lyckas bra med det borde kompetensutveckling av lärarkåren prioriteras, liksom att säkerställa att alla nybakade lärare får med sig digitala kompetenser ut i arbetslivet. Det är inte så stor mening med att ha tillgång till en ny modern uppsättning teknik om ingen riktigt vet hur man ska använda den. Fortfarande, menar han, används datorn allt för ofta enbart som en skrivmaskin.

– Det är inte många matematiklärare som har en utbildning i programmering. Det är en väldigt liten del av lärarkåren som behärskar det här, säger han.

Lärare och doktorand

Lars Almén är lärare i samhällskunskap, IT och svenska på vuxenutbildningen och gymnasiet i Gnosjö. Hans arbetsgivare bekostar forskarstudierna, som han bedriver på halvfart. Han har till en början gjort en diskursanalys av förarbetet till digitaliseringssatsningen. Han berättar att han gått tillbaka till när EU formulerade sina åtta nyckelkompetenser, och i samband med det dök den digitala kompetensen upp som ett viktigt fokusområde även i den svenska diskursen. Medborgarna behövde utrustas med en digital kompetens för att klara sin vardag.

Parallellt har den ekonomiska dimensionen av digitaliseringen diskuterats. Man ser digitalisering och ökad spetskompetens på området som en del i att inte halka efter andra länder, att främja tillväxt och att kunna behålla välfärden. Länder runt omkring började införa programmering på schemat. Ordet programmerare dök upp i förarbetet och sen gick det ganska snabbt till att det blev en viktig del i hela satsningen.

– Den diskursen dök upp ganska sent men fick ett ganska stort fokus.

Lars Almén menar att begreppet programmerare till och med kan ha fått för stort fokus. Det är mer ett tankesätt, kreativitet och ett sätt att lösa problem på som ska införas i och med programmeringen, det är lätt att det reduceras till att vi ska utbilda mängder av programmerare.

Stora skillnader mellan huvudmän

Trots att allt fler elever har tillgång till en egen dator är det långt kvar att gå. Det är fortfarande många skolor där datasalarna finns kvar och måste bokas. På många håll halkar vuxenutbildningen efter, ibland som en följd av att resurser läggs på digitala verktyg inom grundskolan. Inom vuxenutbildningen behövs också krafttag menar Lars Almén. Och här finns grupper som verkligen skulle ha nytta av tekniken, som till exempel personer med ett annat modersmål än svenska.

– Där har vi en jätteutmaning. Det där får vi fundera på - ska vi kräva att man har tillgång till en egen dator när man börjar en vuxenutbildning? undrar han och påpekar samtidigt att inom vuxenutbildningen finns det resurssvaga grupper så ett krav på egen teknik är långt ifrån oproblematiskt.

Egenvärde kontra mervärde

Diskussionen om digitalisering kan ibland oavsiktligt hamna ur spår. När vi diskuterar det som ett eget område, när eleverna, såväl som lärarna, ser det som att gå till slöjdsalen eller att ha idrott. Det blir ett självändamål med teknik och man frågar sig inte vad den kan skapa för mervärde.

– De digitala verktygen är inte en naturlig del i skolvardagen utan det blir något extra, något utanför vardagen.

Då hamnar diskussionen också lätt i vad resurserna till tekniken tas ifrån, eller vad tekniken för med sig för nackdelar.

– Det blir ett antingen eller. För eller emot digitala verktyg. Det är sällan man hör en anti-penna-och-papperdiskurs. Det här är ett verktyg som får en särställning. Antingen är det svaret på alla frågor eller så är det roten till alla problem. Den nyanserade debatten saknas ibland kan jag tycka.

Målet, anser Lars Almén, måste vara att komma till ett stadie där människor använder det verktyg som passar bäst vid varje givet tillfälle. Penna och papper när det är mest lämpat för det man ska göra, dator eller surfplatta när det är den bästa hjälpen.

 

Sara Bref

 

 

2019-01-28
ENCELL
2019-01-28
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information