ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Äldre mår bra av utbildning – men varför?

Magnus Schoultz vill med sin forskning försöka hitta svar på hur utbildning och lärande för äldre skulle kunna organiseras och utformas för att nå så många som möjligt, samt hur det bidrar till välmåendet.

Magnus Schoultz

Magnus Schoultz är doktorand vid Institutionen för humaniora, utbildnings– och samhällsvetenskap vid Örebro universitet. Han studerar relationen mellan lärande och hälsa för äldre, och är en del av den stora satsningen Successful ageinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Inom Successful ageing finns 18 doktorander som alla håller på med äldres hälsa från olika perspektiv. Efter det har det även startats en uppföljare, New breed med 16 doktorander, och att arbeta i den här typen av miljö berikar, menar Magnus Schoultz.

– Jag tycker att man vidgar sina perspektiv på vad hälsa kan vara, hur man kan se på hälsa och välmående. Även om vi gör olika saker så när vi pratar med varandra får man en bättre helhetsbild av vad många saker det är som kan bidra på olika sätt till äldres hälsa och välmående i samhället, säger han.

Doktoranderna har gett ut en populärvetenskaplig antologilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där de skriver om hur deras respektive ämne kan bidra i fältet.

Vill gå djupare

– Det finns ett behov av att belysa lärprocessernas betydelse för hälsa, säger Magnus Schoultz.

En stor del av den forskning som har gjorts tidigare om äldres lärande och hälsa fokuserar visserligen på hur personer som deltar i olika former av lärande och utbildning mår, men inte så mycket om hur lärandet har gått till. Vad konkret är det som har gjorts i utbildningarna, i vilken form har undervisningen bedrivits, hur har eventuella grupper sett ut och vilka ämnen är det som har studerats?

– Det behöver man titta mer på framöver för att kunna förklara den här relationen ännu djupare. Man måste titta på vad det är de har gjort, inte bara be dem ranka sin hälsa.

Magnus Schoultz ska både göra observationsstudier och intervjuer med äldre som deltar i organiserad utbildning. Han har kontakt med Senioruniversitetet och ska börja med sin empiri efter sommaren. Avhandlingen ska vara klar 2021 och mycket av arbetet hittills har bestått av att göra en systematisk litteraturöversikt över fältet.

Intresse för folkhälsa

Att studera just relationen mellan lärande och hälsa hos äldre är en bra kombination av det Magnus Schoultz har gjort tidigare. Magnus har studerat till lärare i Idrott och Hälsa samt folkhälsovetenskap på GIH, där han kom i kontakt med äldre som grupp för första gången.

– Jag tyckte att det var en väldigt rolig grupp att arbeta med och de hade mycket erfarenheter, och mycket tankar och idéer, så det blev väldigt roligt. Sen kom den här doktorandtjänsten ut som pratar både om lärande och hälsa.

Han betonar vikten av att försöka fånga komplexiteten i lärande. Erfarenheter från tidigare i livet kan påverka hur individen ser på utbildning, och om man alls vill delta i vuxen ålder. Lärande kan skapa stress och ångest, det gäller att inte låsa sig vid att bara se de positiva sidorna.

Han är även intresserad av vad det är som får någon att bestämma sig för att utbilda sig sent i livet. När vi väl vet vad det är med lärandet som är positivt för hälsan så skulle vi kunna använda det för att erbjuda möjligheter till lärande som kan attrahera fler.

– Det är inte alltid så att de går med fokuset att de ska få en bättre hjärnhälsa eller mer aktiva hjärnor eller undvika sjukdom. De kanske går mer för att de tycker att det är kul. Då kanske man kan bredda utbildningsaktiviteterna för äldre, att de innehåller fler olika ämnen, fler olika saker som är intressanta. Då kanske man också kan fånga en större grupp av äldre.

Roligt är viktigt

Det kan även finnas strukturer som man inte tänker på. Barriärer som behöver brytas för att den som hittills inte har identifierat sig som ”en som går en utbildning” skulle bli lockad att delta. I den forskning som Magnus Schoultz hittills har gått igenom syns det att lusten, att personen tycker att det är kul att utveckla sig inom ämnet, är central. Han resonerar kring att man då skulle kunna tänka bortom traditionella ämnen inom utbildningsvärlden, till exempel för att kunna ha mer att erbjuda äldre män, som är underrepresenterade inom utbildning men överrepresenterade när det gäller ohälsa.

– Kan man bredda förståelsen om vad lärande kan vara, vad är det man gör? De kanske inte ens ser det så själva, att de håller på och lär sig någonting, de kanske bara tycker att det är kul.

– Det finns så mycket att göra så man måste bara bestämma sig för vart man ska börja, säger Magnus Schoultz om sitt intressanta forskningsfält.

 

Sara Bref

2019-06-18
ENCELL
2019-06-18
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information