Litteratur – och samtal om den – kan hjälpa vid psykisk ohälsa

Om du gillar att läsa så håller du säkert med om att läsningen får dig att må bra. Men vad är det som gör att litteraturen påverkar vårt välbefinnande och i vilken utsträckning kan den faktiskt hjälpa den som mår dåligt? Cecilia Pettersson forskar och undervisar om biblioterapi, ett relativt okänt fenomen i Sverige.

Cecilia Pettersson, GU. Foto Johanna Hillgren

Cecilia Pettersson. Foto: Johanna Hillgren

När Cecilia Pettersson, universitetslektor på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet, skrev sin avhandling om hur minnet skildras i svensk skönlitteratur upptäckte hon att karaktärerna i de böcker hon studerade bearbetade sina traumatiska minnen genom att antingen skriva eller läsa. Även om det handlade om fiktion så var resultatet så spännande att hon började intressera sig för litteratur kopplat till hälsa och välbefinnande. I Sverige visste knappt någon vad det handlade om, men i flera andra länder var biblioterapi redan ett etablerat forskningsområde som även användes praktiskt av flera yrkesgrupper.

Cecilia Pettersson har sedan dess genomfört ett antal studier, med intervjuer och observationer, för att undersöka vad den som deltar i biblioterapi får med sig därifrån.

Samtalet viktigt

Det finns olika typer av biblioterapi. Den variant som Cecilia Pettersson intresserar sig för kan vid första anblicken likna en vanlig bokcirkel. En grupp människor läser, träffas och samtalar.

– Skillnaden är att biblioterapin alltid ska vara ledarledd och sen har den ett uttalat syfte att påverka hälsa och välbefinnande eller personlig utveckling. Det påverkar ofta hur upplägget är, att man fokuserar mer på det personliga och på hälsan än vad man kanske gör i en vanlig bokcirkel, säger Cecilia Pettersson.

Forskningen visar att biblioterapi kan leda till insikt och personlig mognad, ett förbättrat självförtroende och ett ökat socialt välbefinnande samt förbättrad förmåga att utföra vissa vardagsaktiviteter. Utomlands är det vanligt att använda självhjälpslitteratur, eller speciellt utvald skönlitteratur som skildrar just de problem personen har. Boken kan vara ordinerad av en läkare eller psykoterapeut.

En lugn stund

Men biblioterapi kan också betyda läsning av och samtal om nästan vilken skönlitteratur som helst, vilket är den typ som Cecilia Pettersson ägnar sin forskning åt. I sina studier har hon bland annat sett att personer som har problem med smärta upplever att den kan minska genom biblioterapi, något som hon skulle vilja utveckla mer.

– Läsning verkar fungera som någon slags avkoppling och vila, och det är däri dess terapeutiska potential också kan ligga. Avkopplingen och vilan i sin tur ger kraft och energi att orka med andra saker, säger hon.

Då spelar valet av litteratur mindre roll. Alla läser utifrån sina förutsättningar och erfarenheter, vi som personer använder litteraturen så olika. Personer som läser samma bok kan ta fasta på totalt olika ingångar i en efterföljande diskussion, eller upptäcka helt annorlunda saker som de tar med sig.

Bokomslag: Biblioterapi - hälsofrämjande läsning i teori och praktik

I boken Biblioterapi: hälsofrämjande läsning i teori och praktiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som kom ut i år, går Cecilia Pettersson igenom forskning och praktiska råd för den som vill fördjupa sig, forskare så väl som praktiker.

– Jag tror att vi är så pass kreativa så att vi finner det vi behöver, eller det vi vill finna, i litteraturen om vi läser i ett biblioterapeutiskt syfte och om vi inte blir väldigt styrda av någon.

Synsättet att litteratur ger vila gör det svårare att generalisera kring vilken typ av litteratur som skulle hjälpa mest, men kan förhoppningsvis genom Cecilias och annan forskning bredda användningen av och förklara fördelarna med biblioterapi.

Blir vanligare

I Sverige används inte biblioterapi i någon högre utsträckning inom kliniska verksamheter. Däremot har antalet biblioterapeutiska läsecirklar på studieförbund och bibliotek ökat under de tio år som Cecilia har studerat fenomenet. Och gräver man djupare finns det faktiskt biblioterapeutisk verksamhet på sina håll inom exempelvis psykoterapin, men det kallas inte så. Cecilia Pettersson tror att det skulle kunna ha en betydligt större roll inom kliniska verksamheter, framför allt i takt med att man kan påvisa dess effekt på avslappning, vila och att komma bort från sina problem.

– Som ett komplement tycker jag att det borde lyftas fram, framför allt då biblioterapi i grupp, säger hon.

I en grupp kan samtalet och reflektionerna bli en större del av helheten än för den som läser enskilt.

Efter nyår startar kursen Biblioterapi i teori och praktiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster vid Göteborgs universitet. Kursen har efterfrågats av framför allt bibliotekarier, men riktar sig även till yrkesverksamma inom exempelvis vård och skola. Det finns ingen utbildning till biblioterapeut än i Sverige, däremot i exempelvis Finland. Utomlands är det en flerårig utbildning. I Sverige är dock inte titeln biblioterapeut skyddad och Cecilia menar därmed att ingen i Sverige borde kalla sig biblioterapeut, däremot kan man hålla på med biblioterapi.

– Det är viktigt att inte göra anspråk på en yrkestitel som man inte har en utbildning till, så jag tror att man ska undvika begreppet biblioterapeut i Sverige.

Vidare studier

Hon menar att för personer som inte har svårare problem finns det flera yrkesgrupper som kan hjälpa till genom att hålla i biblioterapeutiska läsgrupper, men för de som lider av medelsvår eller allvarligare psykisk ohälsa är det viktigt att det finns någon person med adekvat utbildning involverad i arbetet.

– Så att det finns någon som kan den problematiken som de här personerna har och inte bara använder litteratur lite ad hoc.

Upptäckten att läsning och biblioterapeutiska samtal kring skönlitteratur kan minska smärta och öka avslappning är något som Cecilia hoppas kunna utveckla vidare.

– Jag skulle vilja titta mer på frågan om läsningens avkopplande och avslappnande funktion och hur den kan hänga ihop med hälsa och välbefinnande. Det skulle jag gärna fördjupa mig i när tid ges, säger hon.


Sara Bref

2020-11-25