Gustav Fridolin: ”En för rolig chans för att låta bli”

Tre av de tolv folkhögskollärare som har antagits till forskarskolan finns på Göteborgs universitet, där professor Johan Söderman med kollegor håller i trådarna. En av de tre är Gustav Fridolin, som är lärare i historia och religion på Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm.

– Jag tyckte det var en för rolig chans för att låta bli. När jag en gång i tiden övervann min akademikerångest så upptäckte jag att jag trivdes bra i universitetsvärlden, inte lika bra som i folkhögskolan, men bra. Och det är roligt att få sätta mig in i någonting djupt. Det gjorde att jag sökte, säger Gustav Fridolin.

Några månader in i forskarutbildningen berättar han att det har varit en omvälvande tid. Förutom den uppenbara utmaningen att jobba kvar halvtid som lärare och pussla in det med en halvtid som forskarstuderande så är omställningen från ett tidsperspektiv som ofta innefattar kurser och läsår till att tänka fyra år framåt mot en avhandling något som utmanar. Och inspirerar!

Han är tacksam över att arbetsgivaren tror på möjligheten att ta del av forskningen på plats, i verksamheten, och därmed är villig att ge honom den här chansen att ägna halva sin arbetstid åt forskarstudier i fyra år. Som också innebär ett ännu tätare samarbete med de vanliga kollegorna på folkhögskolan för att få ihop det.

– Jag hoppas bli en bättre lärare och få med en del kunskaper som kanske andra i folkhögskolevärlden kan ha nytta av. Det måste man försöka hålla fast vid nu, när man försöker pussla och klara kurser och göra forskningen samtidigt som man har ett schema.

Forskarskolans upplägg, med lärare som står med ena foten kvar i undervisningen, är helt klart en utmaning även för de akademiska miljöerna. Det är ett stort antal scheman att förhålla sig till.

Gustav Fridolin vill studera folkhögskolans allmänna kurs, som han menar är väldigt underutforskad. Hans kommande studie, tillsammans med den forskning som kommer att utvecklas av resterande elva folkhögskollärare, kommer att ge ett stort tillskott till kunskapsläget. Något som behövs både inom akademin, i folkhögskolan och i samhället i stort.

– Jag tänker att det bygger upp en forskningsbas för folkbildning och vuxenutbildning som inte har funnits i samma utsträckning innan. Det kommer att vara väldigt bra. Och när man ser attackerna mot folkbildningen så är det bra att det finns kunskapsunderbyggt och inte bara empiriskt vad vi faktiskt gör, säger Gustav Fridolin.


Sara Bref

 

2021-11-29