Forskarbloggen – en friare och snabbare kommunikationsform

Hur får man reda på vad forskarna håller på med? En fråga som du kanske har ställt dig, vare sig du bara är allmänt nyfiken eller om det är för att du arbetar inom media eller annan verksamhet som kan ha nytta av forskningens resultat. Ett verktyg för att hålla koll är att följa en forskarblogg.

Anders Dybelius

Ett exempel på hur forskare når ut med sina resultat och sin kunskap är forskarbloggen Vertikals vid Jönköping University (JU). Vertikals är nu inne på sitt tionde år, satsningen finansieras av lärosätet och av Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse, som har en koppling till lokal nyhetsjournalistik. Tanken är att vara en arena för dialog och utbyte mellan människor, mellan teori och praktik, och det var Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, som tog initiativet och skrev de första bloggposterna som fick stor spridning.

– Kort sagt är det en megafon ut från JU till det övriga samhället. Så skulle man kunna sammanfatta det, säger Anders Dybelius, lektor i historia som är ansvarig för Vertikals på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Ett arbete som innebär att han själv skriver bloggar och finns till hands som bollplank för kollegor som vill sprida sin forskning i bloggens form.

Genom åren har mycket riktigt både medier och den intresserade allmänheten hittat till Vertikals, och forskarna och deras bloggtexter citeras och används på såväl lokal som nationell nivå.

Några forskare vid JU har fått uppdraget att vara samordnande för arbetet, som Anders Dybelius till exempel, och har då lite tid i tjänsten för det. I övrigt skriver forskarna på JU utefter intresse och tid, men man ser den här typen av utåtriktad kommunikation som så viktig att bloggande numera är en del av meriteringen för att exempelvis bli docent.

Bloggformen ger skribenterna friare tyglar än vad forskare normalt har. Det är en populärvetenskaplig kommunikation, som kan läsas även av den som inte har vanan inne när det kommer till akademiska texter. Här behöver inte alla referenser finnas listade, det är kort och kärnfullt som gäller.

– Ett vetenskapligt resultat ska skrivas fram så att var och en förstår. Det behöver inte vara så komplicerat att förklara vad man håller på med, det ska destilleras fram ett ganska enkelt svar på ganska komplicerad forskning. Men man behöver inte redogöra för hela byggnadsställningen, säger Anders Dybelius.

Viktiga och uppskattade inslag på bloggen är när forskarna skriver om dagsaktuella frågor och kopplar dem till sin forskning. Under 2022 till exempel publicerades en rad inlägg om Ryssland, Nato och om frågor som rörde kriget i Ukraina. Här kunde ämnet belysas från olika vinklar, från statsvetenskapen, från nationalekonomin, från medie- och kommunikationsvetenskapen och från ett historiskt perspektiv.


Sara Bref

 

 

2023-01-25