De lär om sig själva genom sina rötter – på bästa sändningstid

En åkerplätt och en sten. Kanske ett gammalt torp som knappt står upp. Kan det vara värt att korsa Atlanten för? Ja, men bara om dina förfäder har trampat just där.

Karen Ann Blom

Karen Ann Blom är doktorand vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Som en del i sin forskning har hon intervjuat personer som har varit med i det populära tv-programmet Allt för Sverige. För den som inte är bekant med programidén så går det ut på att en grupp amerikaner med rötter i Sverige får komma hit och lära sig mer om just sin släkt, besöka för den släkten viktiga platser och se foton, dokument eller annat som hör till deras förfäder.

Det är ofta stora känslor inblandat, vi svenskar i tv-soffan kanske tänker att det är så typiskt amerikanskt. Att gråta vid en småländsk stenåker är det väl visserligen en och annan bonde som har gjort genom historien, men inte av lycka. Men i Karen Anns intervjuer berättar deltagarna att de har tänkt samma sak när det själva sett tidigare program, innan de var med. Att alla känslouttryck verkade ganska överdrivna. Väl på plats Sverige, öga mot öga med en avlägsen släkting eller intill ett hur där morfars mor föddes, blev de överväldigade.

– De hade inte förväntats sig de här känslorna när de är på plats, det blir så starkt, säger Karen Ann Blom.

I Sverige behöver du inte ha uträttat stordåd för att bli ihågkommen. Välbevarade kyrkböcker och en tradition av att även bry sig om enklare delar av kulturarvet gör att det finns något att komma tillbaka till, även för dem vars släktingar for till Amerika på grund av svält eller andra umbäranden.

– I Sverige är det lite annorlunda hur man tänker på kultur. I USA bevaras fina byggnader, i Sverige även enklare. Det behöver inte vara något stort, det är lite annorlunda.

Tillbaka till rötterna

Så vad är det som gör att vi känner ett behov av att veta varifrån vi kommer? Vad är det som gör att en sten är mer värd om min farfars farfar satt på den en gång, innan han for till Amerika?

– En kvinna sa; kultur ändras, samhället ändras, människor ändras, länder ändras, men det som stannar kvar är den här jorden som är på marken. Dåliga saker kan hända men det här finns kvar. Det är någon slags stabilitet, säger Karen Ann.

Karen Ann doktorerar inom pedagogik, hon försöker ta reda på vad de här personerna gör med det de lär sig, och hur det påverkar dem. Men projektet ryms inte inom enbart pedagogik, det sipprar in till exempel historia och sociologi i en tvärvetenskaplighet som rymmer frågor om identitet, plats, känslor, arv och miljö. Många av dem som söker svar om sina rötter tycker sig även få svar på varför de själva är eller känner på ett visst sätt.

Bild från programmet Allt för Sverige

Skärmdump svtplay.se

– Det påverkar på något sätt både hur de tänker om vem de är och hur de förstår sitt beteende. ”Jag gillar när det är kallt, det visar att jag är svensk. När det är kallt, då trivs jag”. Man vill leta efter förklaringar på varför saker är så.

Projektet väcker även funderingar kring hur olika grupper definieras. Om man som amerikan i USA firar midsommar och äter surströmming, men som svensk i Sverige inte gör det, vad betyder det då? Och om man flyttar hit, när hör man då till?

– Hur länge ska man bo på en plats innan man kan säga att man är svensk? Hur mycket behöver man adaptera eller anpassa sig till kulturen? Om man kan prata svenska, äter kanelbulle, har svenskt jobb?

Biologi blandas med kultur

De företag som erbjuder DNA-tester av olika slag rider på vågen, och kan till exempel berätta att en viss procent av personer som delar en liten bit av ditt DNA inte heller tycker om höga höjder. Eller älskar tårta. Det blir en något tveksam blandning av olika identitetskonstruktioner, där bitarna som passar tas som ytterligare bevis på släktskap. Men den frågan hör till Karen Anns nästa projekt.

När deltagarna i Allt för Sverige återvänder till USA efter att ha varit med i programmet blir många ”mer svenska”.

– De flesta är väldigt involverade i svensk-amerikanska organisationer. Många som inte har det kulturella arvet tar upp det mer och mer. De firar kanelbullens dag, de fikar hela tiden, säger Karen Ann Blom.

Många går vidare med mer släktforskning, de beskriver det som att de har blivit ”bit by a bug”. De måste få veta mer, se fler platser. Ofta återkommer de till Sverige flera gånger. Flera av dem blir dessutom en del av ett digitalt släktforskningssammanhang, där man hjälper varandra med kyrkböcker och gamla brev.

– De flesta kan inte svenska och det är väldigt svårt att läsa de här gamla handskrifterna, även för de som kan svenska. Särskilt när det är på gammal svenska.

En skatt för framtiden

Berättelsen om de svenska släktingarna bevaras och vårdas ömt. Den pusselbiten i familjens historia är viktigare än vad den vars släkt har levt länge i samma land kanske kan föreställa sig. Det blir en berättelse om förgänglighet, men ändå evighet på något sätt.

– Det påverkar inte bara nu, det påverkar vad man vet och vidarebefordrar till sina barn. Det är en hel process. Kontinuitet. Det blir som att även om man är död så blir det något kvar som lever längre än du, säger Karen Ann Blom.


Sara Bref


2021-09-28