”Det var en mörk och stormig natt”

Ett annat exempel är sägner om utomäktenskapliga barn som mördats och begravts av sin mor och som blir mylingar, en form av gengångare. Här är en teori att det handlar om att skrämma kvinnor för att få dem att inte ha sex utanför äktenskapet – men det kan också vara så att sägnerna är berättade av kvinnor för att i berättelsens trygghet bearbeta verkliga problem eller händelser.

Det behöver dock inte enbart vara så att skräck är till för att bearbeta våra rädslor, utan litteratur, både skriftlig och muntlig, har också alltid handlat om underhållning.

"Det har alltså även funnits en njutning i att ta del av skräckberättelser"

- Det har alltså även funnits en njutning i att ta del av skräckberättelser. Redan Aristoteles sa att vi kan njuta av sådant i konst som vi inte tycker om i verkligheten. Vari dessa njutningar består är sedan ett stort ämne i sig, säger Mattias Fyhr.

Skräck handlar om verkligheten

Sagan om ringen-författaren J.R.R. Tolkien menade att fantasy egentligen handlar om verkligheten, även om alla inte förstår det, och hans resonemang går att använda även om skräck.

- Tolkien skrev att det må vara så att fantasy handlar om monster som flyger i luften eller simmar i haven, men dessa berättelser tar oss i alla fall tillbaka till luften och havet, till grundläggande saker såsom eld, stenar, vin, gräs och djur. Till skillnad från finkultur, som snarare, enligt Tolkien, är en sorts "lek under glastaket på ett kommunalt badhus", som han ironiskt skrev, alltså något tillgjort, säger Mattias Fyhr.

Skräcklitteratur kan även fungera som en mötesplats mellan till exempel unga och gamla, enligt Mattias Fyhr. Ett barn och en vuxen kan båda mötas i en berättelse om till exempel spöken. Många av litteraturens stora, som exempelvis Charles Dickens, Dostojevskij och Selma Lagerlöf, har vittnat om hur viktiga skräckberättelser var för dem när de var barn.

Trender inom skräck

Inom skräcklitteraturen, som man kan säga fick sin moderna form i slutet av 1700-talet, så har man sett olika trender komma och gå. Det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet såg framväxten av det som kallas den gotiska fiktionen. Gotiken anses vara skapad av den brittiske författaren Horace Walpole med romanen Borgen i Otranto, som kom 1764. Syftet med den gotiska fiktionen var bland annat att väcka så många, starka känslor som möjligt.

Under mitten av 1800-talet så började vampyrer bli populära inom den gotiska skräcken. Varney the Vampire, av James Malcolm Rymer och Thomas Peckett Prest, gjorde sin debut 1845 i så kallade penny dreadfuls, billiga häften med litteratur som fanns under 1800-talet i Storbritannien. Med Varney the Vampire introducerades många av de klassiska vampyrkännetecknen, som till exempel de vassa huggtänderna som lämnar bitmärken på halsen och vampyren som kommer in genom fönstret på natten och attackerar sovande jungfrur.

Under andra halvan av 1800-talet, under den viktorianska eran i Storbritannien, var det populärt med en blandning av psykologi och spökhistorier, ofta med kvinnliga författare – ibland med ett spiritualistiskt intresse som till exempel Catherine Crowe. Hon gav bland annat ut boken Naturens nattsida eller andar och andeskådare 1848. I boken utforskar och undersöker hon olika paranormala fenomen som spöken, dubbelgångare, vålnader, prekognitiva drömmar med mera. Detta ledde sedan över i skräck som byggde på tidens naturvetenskap, såsom hos H.P. Lovecraft, under det tidiga 1900-talet.

Mattias Fyhr ser paralleller mellan hur 1800-talets skräcklitteratur utvecklades och nästa stora plattform för skräck, nämligen skräckfilmer.

- Man kan ju tänka sig att den gotiska perioden, kring år 1800, motsvaras av vårt 1980- och 90-tal. Idag när zombies och varulvar blivit väldigt välkända så motsvaras det av realismen i mitten av 1800-talet med till exempel Varney the Vampire, och i så fall är vi nog på väg in i en blandning av psykologi och spökhistorier, med inslag av teknik, säger han.

Tydlig symbolik

Skräck bygger ofta på tydliga symboler, vilka i sig kan rymma mycket. ”Det var en mörk och stormig natt”, ursprungligen från romanen Paul Clifford av Edward Bulwer-Lytton från 1830, sägs ibland vara tidernas sämsta inledning, men Mattias Fyhr håller inte med om det.

- Meningen sägs vara klyschig, men jag menar att den bygger på sådana inslag som gör att alla kan relatera till den, och den skapar omedelbart en uppdelning mellan ute (i den stormiga natten) och inne (i skydd). Skräck brukar innehålla sådana symboler av olika slag redan på bok- eller filmomslag eller på bioaffischerna, och redan där startar berättelsen i våra tankar, innan vi ens läst boken eller sett filmen, säger han.

Skräck under pandemin

En fråga man kan ställa sig är om pandemin har gjort skräck mer eller mindre populärt. Spekulationer kring om skräck är extra populärt i tider av oro har funnits ända sedan 1700-talet och den franska revolutionen. Mattias Fyhr undrar dock när är det inte tider av oro.

- Människor bearbetar verkligheten genom skräck, men detta gör de genom all konst, även till exempel komedier eller alla andra genrer, säger han.

"Människor bearbetar verkligheten genom skräck, men detta gör de genom all konst"

Mattias Fyhr tipsar om en vetenskaplig studie som visar att människor som uppskattar skräck har klarat pandemin bättre än andra psykologiskt. Studien, Pandemic practice: Horror fans and morbidly curious individuals are more psychologically resilient during the COVID-19 pandemic, säger bland annat att en förklaring till att människor engagerar sig i skrämmande fiktiva upplevelser är att dessa upplevelser kan fungera som simuleringar av faktiska upplevelser, från vilka individer kan samla information och modellera möjliga världar. Resultatet enligt studien överensstämmer med hypotesen att exponering för skrämmande fiktioner tillåter publiken att öva på effektiva så kallade copingstrategier, ett sätt att hantera och bemöta knepiga känslor och situationer som kan dyka upp i livet, som kan vara fördelaktiga i verkliga situationer.

Oavsett varför folk konsumerar skräck så kan man i alla fall konstatera att det numera finns skräckfilm och -litteratur för alla smakriktningar.

- En anledning till att människor gillar skräck är förstås att det är en så uråldrig och mångfacetterad genre att alla kan hitta något där att gilla, säger Mattias Fyhr avslutningsvis.

Kontakt