ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Demokratins svagheter är också styrkor – folkbildare samlades för att diskutera dess försvar 

Folkbildningens årliga konferens på Tollare folkhögskola, Vestlunddagarna, tog sig an frågan om demokratin och dess försvar. Genom inbjudna talare och flitiga diskussioner kring borden fick deltagarna med sig nya synvinklar, stärkta argument och intressanta kontakter för att kunna fortsätta arbeta för ett demokratiskt samhälle i sina respektive verksamheter.

 

Här finns korta referat från de två dagarnas fyra huvudtalare.

Sverker Gustavsson

Sverker Gustavsson

Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet

Sverker Gustavsson talade om tre utmaningar som världen står inför: uppvärmningen, robotiseringen och avdemokratiseringen. Alla tre hänger ihop och alla tre beskrivs ofta i termer av alternativlöshet. Något som accelererar utom kontroll och inte går att hejda, vilket kan få människor att inte se någon annan väg än att ansluta sig till en ideologi.

– Det är det substantiv som jag skulle vilja att vi hade lite i centrum här idag: Alternativlöshet, säger Sverker Gustavsson.

Det har varit en lätt match att försvara demokratin mot dess motsats, diktaturen. Nu står vi inför en betydligt svårare utmaning, att försvara demokratin mot populism. Skillnaden mellan de båda är att i demokratin finns både majoritetsstyre och politisk liberalism. I populismen finns visserligen majoritetsstyre men inget utrymme för politisk liberalism, det vill säga föreningsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet, rättsstat och legitim opposition. Över hela världen finns en trend att argumentera längs en linje där den allmänna rösträtten bejakas, men ska användas för att driva ut den politiska liberalismen ur demokratin.

Sverker Gustavsson menar att folkbildningen måste försvara det som Donald Trump kallar ”träsket”, som Trump vill rensa bort. I ett träsk finns ett myller av liv. Mångfalden rustar träsket för att klara de förändringar som kan tänkas komma. När USA:s president pratar om ”träsket” menar han den mellanliggande instans av lobbyister, journalister, jurister och experter som enligt honom förvanskar den rena och oförstörda folkviljan. Den synen förutsätter en folkvilja i singularis. Eftersom så inte är fallet, i en demokrati tycker folket inte lika men de olika åsikterna accepteras, så skulle en rensning i ”träsket” i själva verket försvaga demokratin.

– Det gäller att försvara träsket. Träsket är någonting bra, säger Sverker Gustavsson.

Demokratin är inte optimal när det gäller att fatta beslut. I en demokrati är det lite oklart exakt vilka som är folket, vem som får makt av vem och vad som ska åstadkommas. Inom populismen är det däremot glasklart. Demokratin är eftertänksam snarare än beslutsam till sin natur. De inbyggda oklarheterna gör demokratin mer sårbar, enligt Sverker Gustavsson, men också bättre ägnad att fortleva. Han menar att för att vi ska behålla demokratin och bekämpa skuggteorierna så måste vi fortsätta att bearbeta sex nyckelbegrepp: pluralism, professionalism, stridbarhet, helhetssyn, horisontella motsättningar och vertikala motsättningar.


 

Tove Lifvendahl

Tove Lifvendahl

Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet

Den talare som väckte mest diskussion och hetast känslor på årets Vestlunddagar var nog Svenska Dagbladets chefredaktör Tove Lifvendahl. Hon menade bland annat att för att folkbildningen ska vara verkligt fri och obunden så borde bidraget från staten dras ner, eller helt tas bort, och man borde i stället förlita sig på näringslivet och filantroper för sin verksamhet.

Hon menade att vi måste vaccinera folkbildningen, och demokratin, mot dem som vill montera ner dem.

– Ta det värsta partiet du vet. Tänk att våra system måste hålla även om det här partiet får 51 procent. Det måste gå att leva i det här landet, säger hon.

Men åsikterna om hur det skulle kunna göras gick isär, där i Tollare folkhögskolas idrottshall.

Tove Lifvendahl pratade om vikten av att näringsliv, politik, vetenskap, religion, civilsamhälle och kultur ses som lika viktiga. Risken är annars att folket tror att de är underställda politikerna och att politikerna tror att de är överställda folket.

– Politiken får inte ses som en sol som de andra planeterna kretsar runt, säger Tove Lifvendahl.

Hon menade att åsiktskorridoren på vissa ställen är och har varit så trång så att människor får svårt att andas, och att det har drivit fram det politiska läge som vi ser i dag. I det polariserade Sverige, där människor tar information från sin egen filterbubbla, säger någon ”Ingen jag hör ska rösta på SD”. En annan säger ”Alla jag hör ska rösta på SD”. Politikerna måste våga diskutera det som folket pratar om, menar Tove Lifvendahl.

 

 

Per Molander

Per Molander

Per Molander, internationellt verksam rådgivare, tidigare generaldirektör för myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen. Ordförande i den av regeringen tillsatta Jämlikhetskommissionen

Per Molander har skrivit en bok om den franske filosofen och matematikern Nicolas de Condorcet, som levde på 1700-talet.

– Den här mannens insatser är oerhörda och han ligger bakom en hel del av det som vi idag tar för självklarheter i dagens samhälle, säger Per Molander.

Men precis som titeln på Per Molanders bok Condorcets misstag: hoten mot staten och demokratin antyder så fanns det brister i de i mångt och mycket briljanta resonemangen hos upplysningens filosofer. En av dem var tanken att jämlikheten skulle upprätthålla sig självt när den väl var uppnådd. Nutida matematiska modeller visar istället att även om alla människor skulle börja med samma tillgångar, arbetsvilja och förutsättningar så ligger det i sakens natur att så fort en liten ojämlikhet har skapats så eskalerar den. När tiden går mot oändligheten så äger en person hela världen. Om man inte arbetar för att motverka det.

Enligt Per Molander är vare sig jämlikhet eller rationalitet något som kommer naturligt, utan måste underhållas aktivt. Han presenterade fyra teser, om makt, ojämlikhet, utjämning samt ekonomiska och politiska friheter, och deras motteser, se bild.

 

– Samtalet tjänar på att man lyfter fram de här motsättningarna, säger han.

Den dominerande makten i världen är mäns förtryck mot kvinnor, inte staters förtryck mot individer, menade Per Molander och visade på en rapport från OECD om effekten av de nordiska ländernas jämställdhetsarbete.

– OECD-ekonomernas slutsats var att BNP idag ligger 10–20 procent högre än det skulle ha gjort om man inte hade bedrivit det här jämställdhetsarbetet.

 

Cecilia Åse

Cecilia Åse

Cecilia Åse, statsvetare och professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet

Cecilia Åse avslutade Vestlunddagarna med sin föreläsning om Nationalism, genus och svensk demokrati. Hon talade bland annat om hur till synes oförargliga nationella symboler, som till exempel kungahuset och moder Svea, är med och skapar det som nationalistiska strömningar mobiliserar kring.

Svenskar förutsätts känna gemenskap och enighet med andra svenskar och nationen Sverige, och Cecilia Åse pratade om hur nationen och nationella symboler tillåts stå över dagspolitikens meningsmotsättningar, och därmed ta död på debatten kring viktiga frågor och avvärja diskussion på ett sätt som demokratin inte gör.

Demokrati                                      Nation 

  • Oenighet
  • Olika intressen
  • Konflikt
  • Debatt och diskussion
  • Jämlikhet (ej social hierarki/olika värde)
  • Individ/medborgare
  • Här och nu
  • Enighet
  • Gemensamma intressen – samhörighet
  • Harmoni
  • Känslor och gemenskap – ett nationellt ”vi”
  • Hierarkier och ojämlikhet inom nationen är oproblematiska/kan stärka nationens enighet: trots att vi är olika känner vi samma
  • Blodsband/familj/släkt
  • Historia och framtid

– Föreställningen om att vi måste vara överens om utlandsinsatser gör att det inte går att diskutera användningen av militärt våld, säger Cecilia Åse, som i sin forskning tittat på diskussionen kring militära insatser i utlandet diskuteras i olika länder i Europa.

Hon tog exemplet när staten skickar ut medborgare till krigszoner, med risk för att de skadas och dödas. Något som om det händer ofta rättfärdigas med att offret gjordes för nationen, visar hennes forskning. Även om man vid beslutet om att skicka medborgare till insatser utomlands sade sig göra det för att försvara exempelvis demokratiska värden eller mänskliga rättigheter.

– Det som händer när soldater dör i kriget, och när kistorna kommer tillbaka till de olika länderna, då är det inte längre så att det är mänskliga rättigheter eller jämställdhet som rättfärdigar de här offren. Det är nationen.

Nationen gestaltas ofta av en kvinna. En vit jungfru som måste skyddas från hotet utifrån. Och då blir det mäns uppgift att försvara den här kvinnan, det här territoriet. Nationen feminiseras och gestaltas som en vit sexualiserad kvinnokropp. Hoten gestaltas av ofta rasistiska och maskulina stereotyper som kan komma och skända oss och vår kropp. Cecilia Åse menar att nationen är könskonservativ i sin urkonstruktion.

– Nationen är inte en könsneutral tankefigur. Och det här ser vi också om vi tittar på hur nationer ofta har gestaltats historiskt, säger hon.

Deltagarna fick som avslutning diskutera frågan Hur kan vi avnationalisera demokratin?

 

Boktips:

Under Vestlunddagarna förmedlades många lästips. Dels föreläsarnas egna verk men även andra böcker som på olika sätt berör de ämnen som diskuterades under konferensen.
Här hittar du några av tipsen:

Ingemar Lindberg & Sverker Gustavsson, Marknadens makt och demokratins möjligheter. Premiss, 2015.

Sverker Gustavsson, Claes-Mikael Jonsson & Ingemar Lindberg, Vad krävs för att rädda demokratin? Premiss, 2018.

Tove Lifvendal, I rörelse: Möten i Rosengård 10 år senare. Ivrig, 2013.

Per Molander, Ojämlikhetens anatomi. Weyler förlag, 2014.

Per Molander, Condorcets misstag: hoten mot staten och demokratin. Weyler förlag, 2017.

Maria Wendt Höjer & Cecilia Åse, Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori. Academia Adacta, 2007.

Cecilia Åse, Makten att se – om kropp och kvinnlighet i lagens namn. Liber, 2000.

Sheri Berman, Democracy and dictatorship – from the Ancient Régime to the present day. Oxford University Press, 2019.

Robert A. Dahl, Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront 1999 [1989].

Jan-Werner Müller, Demokratins tidsålder – politiska idéer i 1900-talets Europa. Göteborg: Daidalos, 2013 [2011].

Folkbildarlådan. Nio volymer med 44 texter tänkta som underlag för studier och samtal om folkbildningens idéer och betydelse. ABF.

Timothy Snyder, Om tyranni: tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet. Albert Bonniers Förlag, 2017.

2019-03-27
ENCELL
2019-03-27
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information