ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Ny avhandling om statens informationsarbete

Fredrik Norén disputerade nyligen vid Umeå universitet. Hans avhandling har lånat sin titel från ett uttalande av en journalist på Aftonbladet i början av 70-talet: ”Framtiden tillhör informatörerna”. Ett uttalande som likaväl kan höras bland dagens journalister.

Samtidigt som det under 60- och 70-talet växte fram en tro på att information kunde lösa problem i samhället så blev media allt mer kritisk mot vad de ansåg fungerade som en buffert mellan myndigheter och press.

– Min avhandling handlar om statlig information, men på ett allmänt plan handlar den om kommunikation som problem och kommunikation som lösning. Det finns ingen transparent, ren kommunikation utan det uppstår alltid friktion, säger Fredrik Norén.

I avhandlingen, som har undertiteln ”Samhällsinformationens formering i Sverige 1965–1975länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har han sett hur informationsbegreppet satte fokus på flera av dåtidens utmaningar. Man kopplade plötsligt samman olika ord med ”information”, som informationsklyfta, informationsöverflöd, informationsbomb och så vidare. Tidigare decenniers ensamma pressekreterare fick sällskap när de hamnade i nyinrättade kommunikationsavdelningar.

Ur avhandlingen:
” Sådant som idag kan framstå som självklart och naturligt ur ett statligt informationspolitiskt perspektiv – kommunikationsavdelningar, medietränande generaldirektörer, en näringsgren som profiterar på myndigheternas kommunikationsbehov eller PR-konsulter som hyrs in på ackord – uppmärksammades under 1960- och 1970-talet i samband med utredningar, forskning, debatter och tongivande kampanjer. I de då stundtals livliga diskussionerna om statliga informatörer hördes både optimistiska och kritiska röster.”

Att höras i bruset

Staten har visserligen alltid kommunicerat med medborgarna på ett eller annat sätt. På 1600-talet var det prästerna som var en viktig informationskanal. I dagens digitala samhälle så gäller det för den statliga avsändaren att göra sig hörd i mottagarens ständiga informationsflöde. Det som var något av ett informationsmonopol är nu något helt annat, vilket har medfört ett behov av PR-konsulter och andra yrkesgrupper för att förpacka informationen till medborgarna på ett attraktivt sätt.

Ur avhandlingen:
” Samhällsinformation gör trots allt anspråk på att, i olika grad, förändra människors beteenden. Detta brukar traditionellt betraktas utifrån ett optimistiskt respektive pessimistiskt perspektiv. Å ena sidan kan kunskap och tillgång till information förstås som centrala delar i det demokratiska projektet. […] Å andra sidan kan samma information utgöra ett verktyg för staten att kontrollera och manipulera medborgarna samt för att bevara politisk status quo. Båda synsätten pekar på vikten av en problematiserande forskningsansats.”

En av de informationskampanjer som Fredrik Norén har tittat särskilt på är ”6–8 brödskivor om dagen”. Ett tydligt exempel på när information med en myndighet som avsändare, i det här fallet Socialstyrelsen, var ämnad att ändra medborgarnas beteende. Det fungerade till viss del, brödkonsumtionen gick upp något, samtidigt som kampanjen fick kritik från flera håll.

Information som knuffas

I dag finns det ett begrepp för att använda information och andra strategier för att åstadkomma en förändring av beteenden eller attityder. Nudging innebär ett helt paket av åtgärder och har blivit något som nu används för att planera den här typen av satsningar. Samtidigt är det egentligen inget nytt, menar Fredrik Norén. Samhällsinformationen på den tiden var ju också en form av nudging.

– Det finns en väldigt stark positiv inställning till nudging, att det är något givet bra. Ett bra verktyg för politiker att använda sig av. Det är ett sådant typiskt verktyg som kommer att generera problem. Det är uppbyggt för besvikelser från båda hållen, anklagelser för propaganda och manipulation, säger han.

Ingen vet var gränsen går för hur mycket staten kan påverka medborgarna innan vi tycker att det går för långt. Den gränsen är inte given. Man hade idéer på 70-talet om vad som var det goda livet som man idag kan skratta åt. Vi kan inte ta för givet att det vi tycker är sunt förnuft kommer att vara det senare.

– Varje tid skapar ju beteenden och tendenser som blir normaliserade och allt sådant är svårt att upptäcka.

Vi ska med andra ord inte tro att just vi har uppnått den ultimata upplysningen för att kunna genomskåda olika myndigheters försök att påverka oss i en riktning som vi inte vill.

Information skapar behov av mer information

I en demokrati får man förutsätta att de som har makten agerar utifrån välvilja. De vill medborgarnas bästa, men historien visar att det ändå kan bli så fel. Fredrik Norén tar de fruktansvärda tvångssteriliseringarna som exempel, där man resonerade som så att det var för personernas eget bästa. Något som vi har svårt att förstå i dag.

– Jag tycker att man kan tala om välviljans dubbelhet, säger han.

Journalisten Björn Håkansson då, han som 1972 skrev ”Framtiden tillhör informatörerna”. Vad hade han tyckt i dag?

– Han hade sagt samma sak. Det är ju mer explicit idag. Varje myndighet har sin kommunikationsavdelning, säger Fredrik Norén.

 

Sara Bref

2019-03-27
ENCELL
2019-03-27
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information