ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Reglerade skolchefer möttes i Växjö

I början av oktober samlades skolchefer på Teleborgs slott i Växjö för att diskutera sin nya reglerade roll, hur uppdraget eventuellt kommer att förändras i och med de nya lagkraven och hur en skolchefs vardag kan skilja mellan kommuner med olika förutsättningar.

Bland de inbjudna talarna vid Skolchefskonerensen syntes till exempel professor Elisabet Nihlfors, statssekreterare Erik Nilsson och Helene Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Erik Nilsson pratade bland annat om utmaningen med stora skillnader mellan skolor, som dessutom har ökat över tid till stor del beroende på att barn till välutbildade föräldrar tenderar att hamna i vissa skolor, medan barn till lågutbildade föräldrar hamnar i andra skolor.

– Vi måste se till att de ungar som har minst med sig hemifrån ska få mest stöd i förskola och skola. För att någorlunda jämna ut livschanserna, säger han.

Ett annat orosmoln som alla skolchefer brottas med är lärarbristen, där det inte finns någon självklar lösning.

– Vi kommer inte att kunna utbilda bort lärarbristen inom överskådlig framtid, utan det handlar om att hantera effekten, säger Erik Nilsson, som menade att den stora anledningen är helt enkelt att det är fler elever, och bara till en liten del beror det på migrationen.

– Vi borde ha vetat för länge sen att vi har en stark demografisk utveckling. Nu har vi ett ganska unikt läge när alla skolformer ökar i volym.

En av de lösningar som regeringen arbetar med är ännu en utveckling av de riktade statsbidragen. Det ska löna sig än mer för duktiga lärare och rektorer att söka sig till utsatta områden.

Tre olika perspektiv

Ett mycket uppskattat inslag vid konferensen var när tre skolchefer från helt olika verksamheter berättade om sitt arbete. Det var Christel Horsak, skolchef i Linköpings kommun, Stefan Claesson, skolchef i Sävsjö kommun och Torbjörn Jansson, skolchef inom Vittra. De tre beskrev helt olika roller, där skolchefen i den lilla kommunen hade korta beslutsvägar men i princip ensam utgjorde hela utbildningsförvaltningen. I den stora kommunen fanns helt andra möjligheter till arbets- och ansvarsfördelning, men också längre avstånd till rektorer och beslutsfattare. I den privata skolverksamheten fanns ytterligare andra förutsättningar, bland annat eftersom den skolchefen inte arbetar gentemot politikerna på samma sätt.


Vid tre på varandra följande panelsamtal diskuterades skolchefsregleringen och hur framtiden kan komma att te sig. Här fick bland annat Erik Nilsson och regeringen kritik för den statliga styrningen av skolan och den för många huvudmän övermäktiga byråkrati som de riktade statsbidragen för med sig. Medverkade gjorde tidigare talare samt Matz Nilsson, ordförande för Skolledarförbundet, Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet skolledare och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Landsting.

Stephan Rapp, professor vid Linnéuniversitetet och den som höll i konferensen, ledde en workshop om skolchefens roll när det kommer till elevernas resultat. Han betonade bland annat vikten av att komma ihåg att skolchefen inte är en beslutsnivå, utan ska biträda huvudmannen och se till att politikerna fattar beslut som är inom lagens ramar.

– I den här konferensen visades vilka olika roller skolchefer kan ha och skolchefer är kanske den grupp i skolan som har störst möjlighet att påverka den lokala skolverksamheten, säger Stephan Rapp.

Nästa års skolchefskonferens hålls den 1-2 oktober i Jönköping, hos Skolchefsinstitutet. Under 2019 har tre nya forskare, Lene Foss, Annika Engström och Joakim Krantz, anställts inom Skolchefsinstitutet, som finns vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. De tre var på plats i Växjö för att presentera sig och sitt framtida arbete.


Sara Bref

 

2019-10-24
ENCELL
2019-10-24
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information kaka