På 18 månader kan vi förlora något värdefullt

Sverige har fyra grundlagar och är en demokrati. Men vad innebär grundlagarna egentligen och hur stabilt är vårt statsskick? Behöver vi oroa oss för demokratin i vårt land? Ja, tyckte några studieförbund och skapade ett utbildningsmaterial.

– Jag tycker faktiskt att det har blivit så pass allvarligt, man ska inte ta demokratin för given. Jag tror att det är jätteviktigt att komma in med information och engagemang och kunskap, säger Birgitta Sedin, ordförande för Folkbildning Mittnorrland.

Efter en mycket uppskattad serie föreläsningar i Västernorrland och Jämtland om just grundlagarna och demokratin väcktes idén om att göra en satsning på utbildning och information om frågorna. Tre länsbildningsförbund gick ihop, Folkbildning Mittnorrland, Norrbottens bildningsförbund och Folkbildning Västerbotten, för att skapa det öppna utbildningsmaterialet Vår svenska demokratilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Även om avstånden uppe i norr är långa så är beslutsvägarna korta, och här kände man att det behövde gå snabbt. Tre månader från att arbetet påbörjades presenterades materialet i samband med Almedalsveckan förra året.

– Vi hann ju inte söka bidrag från alla möjliga håll, för det tar tid.

Projektgruppen för Vår svenska demokrat, Edna Eriksson, Föreläsare, Bodil Larsson Frånlund, Sensus, Lena Engberg, Studieförbundet Vuxenskolan och Birgitta Sedin, Sensus.

Projektgruppen för Vår svenska demokrati, Edna Eriksson, Föreläsare, Bodil Larsson Frånlund, Sensus, Lena Engberg, Studieförbundet Vuxenskolan och Birgitta Sedin, Sensus.

Kunskap föder engagemang

En grundlag är stabilare än en vanlig lag, eftersom det behövs två omröstningar med ett val emellan för att den ska kunna ändras. Men i praktiken kan det som vi nu tar för givet röstas bort inom loppet av 18 månader.

– Det gör ju att det här är en mycket större fråga än vad vi någonsin kan ana. Att vi känner till hur det är, sen får man agera utifrån vad man kan och vill.

Utbildningsmaterialet består bland annat av en kortlek med 20 kort, som till en början har funnits digitalt men som inom kort ska gå att beställa i fysisk form. På ena sidan av kortet finns en paragraf från en grundlag, på andra sidan finns diskussionsfrågor.

Exempel på samtalsfrågor:

Regeringsformen 1 kap 1 §: Den offentliga maktens principiella grund är respekten för alla människors lika värde, och för individers frihet och värdighet.

 

Samtalsfrågor:

Tre grundläggande principer är utgångspunkten för den offentliga makten:

  • Likavärdesprincipen – Vad betyder att alla har samma och lika värde?
  • Frihetsprincipen – Varför är friheten viktig i en demokratisk stat?
  • Värdighetsprincipen – Hur skall myndigheter bete sig gentemot sina invånare?

Vad lägger ni i begreppet värdighet? Konkretisera och exemplifiera.

– Vi har plockat ut de här 20 paragraferna som påverkar demokratin ganska mycket om de förändras, säger Birgitta Sedin.

Vill utbilda politiker

Utbildningsmaterialet Vår svenska demokrati riktar sig till beslutsfattare så väl som allmänt intresserade. Birgitta Sedin hoppas att tillgängligheten och den enkla utformningen av materialet kan göra att de även når den som egentligen inte är intresserad. Frågorna berör oss alla.

De har fått hjälp av bland annat skolungdomar och nyanlända för att testa kortleken och har fått ett positivt gensvar. Likaså har region- och kommunpolitiker tagit del av materialet och föreläsningar, vilket har varit väldigt uppskattat.

Nu, när det digitala materialet har varit igång ett tag och det finns tid att ta nya tag, ska de söka medel för att ta satsningen vidare. Förhoppningen är att alla politiker i riksdagen skulle kunna få en kortlek.

– Man får ha vilken politisk syn man vill men det är de demokratiska värdena som vi tycker är så otroligt viktiga.

Birgitta Sedin uppmanar intresserade att gå in på hemsidan och ta del av utbildningsmaterialet. Vill man ha mer information, en föreläsning, starta studiecirkel eller hitta andra personer att arbeta med frågorna tillsammans med så kan man ta kontakt med ett studieförbund, se informationsrutan här nedanför.


Sara Bref

 

Fakta studieförbund:

I Sverige finns det tio studieförbund. De samlas nationellt under intresseorganisationen Studieförbunden i samverkanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Dessutom finns det 19 fristående länsbildningsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som samlar studieförbundens verksamheter regionalt och lokalt. Det finns studieförbund i landets samtliga kommuner.


ABFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bildalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkuniversitetetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ibn Rushdlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kulturenslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Medborgarskolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

NBVlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sensuslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Studiefrämjandetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Studieförbundet Vuxenskolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2020-03-26