Hur skapar man en lärande arbetsplats?

Professor Maria Gustavsson vid Linköpings universitet har forskat om lärande i arbetslivet i över 25 år. Frågeställningarna är på ett sätt de samma, men situationen på arbetsmarknaden har ändrats.
– Livslångt lärande har alltid funnits med som ett begrepp men idag blir den frågan väldigt aktuell, med snabba omställningar i arbetslivet. Man måste kanske vara beredd att skola om sig till annat yrke och göra andra karriärval. På det sättet har diskussionen förändrats, i takt med att arbetslivet har förändrats, säger hon.

Maria Gustavsson, LiU   Foto: Anders Andersson,
Halmstad, Studentlitteratur AB

Foto: Anders Andersson, Halmstad, Studentlitteratur AB

Maria Gustavssonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsters egen karriär började inom vården. Det var också där hon insåg hur mycket det fanns kvar att göra för att personalen, och därmed verksamheten, skulle kunna utvecklas på ett bra sätt.

– Jag har alltid varit intresserad av hur man kan skapa förutsättningar för lärande i arbetet. Det finns mycket kunskaper som medarbetare besitter som man inte tar tillvara, säger hon.

Genom det som numera kallas HR-programmet och en förfrågan om att sedan fortsätta på forskarutbildningen kom hon i kontakt med Per-Erik Ellström, som blev hennes huvudhandledare under doktorandtiden. Forskningen handlade om processoperatörers arbete och lärande, och lärande i industriellt arbete är nu ett av Maria Gustavssons främsta kompetensområden.

Ledarskapet ändras

En av frågorna hon arbetar med är hur organisationen och lärande påverkas när mer ansvar för innovationer och utveckling flyttas ut till medarbetarna. Hur man då skapar förutsättningar för ett mer utvecklingsinriktat och innovativt lärande.

– Det ställer också andra krav på ledarskapet. När arbetsgrupper tar ett större ansvar för det de ska göra så behöver cheferna ändra sitt sätt att leda.

Cheferna måste lära sig att leda andras lärande och finnas som ett stöd snarare än att gå in och styra. Principerna för en lärande arbetsplats är i stort sett desamma oavsett bransch. Några nyckelförutsättningar återkommer i studie efter studie, både för Maria och hennes kollegor och i internationell forskning:

  • Det ska vara tydliga mål som kan ifrågasättas
  • Arbetsuppgifterna ska vara omväxlande och utmanande och ge utrymme till eget initiativ
  • Det ska finnas ett stödjande ledarskap som kan leda andras lärande
  • Medarbetarna ska ha motivation, våga ifrågasätta och pröva sig fram mot självständiga beslut
  • Man behöver komplettera med formell utbildning – vardagslärandet kan inte stå på egna ben
  • Man måste kunna hantera yttre och inre förändringar som sker i organisationen

Eftersom lärande i sig självt är svårt att fånga så är det förutsättningarna för lärande, och resultatet i form av ett förändrat arbetssätt och liknande, som forskarna studerar.

– Man skulle kunna säga att arbetsplatslärande är en kontinuerlig pågående aktivitet som är inbäddad i det dagliga arbetet, i den arbetsuppgift man gör, i de sociala relationer som finns på arbetsplatsen, i produktionsprocesser med mera, säger Maria Gustavsson.

Kulturen kartläggs

Forskningsprojekten blir ofta långsiktiga och praktiknära. Ett företag eller en organisation följs under många år, och resultaten återkopplas till verksamheten.

Ett av de projekt hon arbetar med nu handlar om hur en arbetsplats kan attrahera och behålla rätt kompetenser. Det är en fråga som på senare år har blivit brännande het både inom näringsliv och offentliga verksamheter, möjligen med undantag för vissa branscher under nuvarande pandemi.

– Alla pratar om kompetensförsörjning. Hur ska vi kunna rekrytera, hur ska vi kunna vara en attraktiv arbetsgivare, hur ska vi kunna behålla vår personal?

I USA finns konceptet Magnetic hospitals, som handlar om hur en arbetsplats kan dra till sig medarbetare och behålla dem. Med inspiration från det följer Maria tillsammans med en kollega i sin forskning två kliniker på ett svenskt universitetssjukhus, där den ena har stora problem med rekrytering och personalomsättning och ofta får anlita hyrpersonal. Den andra kliniken har personer i kö som vill komma dit och jobba.

– Det är väldigt intressant att se hur de här två skiljer sig åt och hur man pratar om vad det är som attraherar och vad är det som gör att man stannar. Det här med lön, som många tror att det är den springande frågan, är inte den springande frågan.

Glöm inte VFU-studenterna

Maria Gustavsson är alltså tillbaka inom sjukvården där hennes karriär en gång började, men nu som forskare. I ett annat projekt har vårdstuderande följts, för att se hur verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och interprofessionellt lärande påverkar dem och deras intåg på arbetsmarknaden. Och rådet till arbetsgivare är att lägga krut på de här studenterna.

– VFU och att man har studenter från olika professioner, det gör att man som arbetsgivare också har bättre möjlighet till kompetensförsörjning. Om man bemöter studenter på ett bra sätt så har man också lättare att rekrytera studenter. Man ser dem som en resurs.

Samma typ av gränsland mellan arbetsliv och utbildning studeras i ett projekt där gymnasieelever på industritekniska programmet får berätta om hur de uppfattar sitt arbetsplatsförlagda lärande i olika industriföretag. Maria Gustavsson menar att det är viktigt att inte se på utbildning och arbetsliv som två stuprör utan inbördes koppling.

– Arbetsplatsen är också en pedagogisk miljö, säger hon.


Sara Bref


Maria Gustavsson är författare/medförfattare till följande titlar hos Studentlitteratur:

Yrkesutbildning (2018) länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Forskningsmetodik för ingenjörer och andra problemlösare (2019) länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Research Methodology (2020) länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Lärande och förändring i organisationer (2004) länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Livslångt lärande (1996)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2020-04-28