Pandemin lockar fram nya forskningsmetoder

Med den situation som har varit under våren så är det inte bara utbildning och arbete som delvis har fått bedrivas på andra sätt än de vanliga, även forskningen har behövt hitta nya vägar. Ett exempel är ett nystartat forskningsprojekt på Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Foto: Ersta Sköndal Bräcke högskola

– Vår grundtanke har varit att nu händer det något i samhället som vi ganska snabbt behöver ha span på. Och det är ju inte riktigt läge att ge sig ut och intervjua folk, säger Magnus Karlsson, professor och enhetschef för Centrum för civilsamhällesforskninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lösningen de använder sig av i sin studie kan tyckas enkel men är som forskningsmetod betraktad ny. De närmare 50 intervjuer som ska ingå görs via videosamtalsverktyget Microsoft Teams, vilket har visat sig vara något som forskarna kommer att fortsätta använda sig av även när läget i samhället normaliserats.

– Det finns två fördelar som jag ser det. Det ena är att vi kan vara många som jobbar med det här och samtidigt ha ganska noggrann koll på vår data. Allt inspelat material hamnar i teams och ingen annanstans. Det hamnar inte på några bandspelare eller usb-minnen eller datorer lite varstans utan allting hamnar på samma ställe, säger Magnus Karlsson.

De har också upplevt att det är lättare att boka in intervjuerna när den som ska intervjuas bara behöver sätta sig framför datorn. Svarsfrekvensen i den här intervjustudien är hög.

– Jag tror att det här är en ganska bra metod för den här typen av studie, säger Magnus Karlsson och berättar att de förutom att skriva om resultatet av intervjuerna även kommer att publicera något om metoden i sig.

Samarbete för snabbhet

Forskning är oftast långsam till sin natur. Att skriva ansökningar och få dem granskade för att få finansiering kan till exempel ta tid. Men inte den här gången.

– Det får bli en senare fråga för det är nu det händer. Jag tycker att det är något bra i att forskning går långsamt men just i det här läget så behöver vi veta saker snabbt, säger Magnus Karlsson.

För att kunna genomföra datainsamlingen utan extern finansiering har 15 forskare delat upp intervjuerna mellan sig, det gör att de snart är klara. Varje forskare har sedan rätt att använda sig av materialet i sin framtida forskning. Och det ka bli aktuellt att söka medel längre fram, för att kunna fortsätta med forskningen och göra flera analyser av materialet.

Frågan forskarna ställer sig är vad det civila samhället gör under rådande pandemi. Media ger nästan enbart utrymme åt det offentliga menar Magnus Karlsson. Därför har de bestämt sig för att intervjua personer i ledande positioner i civilsamhället, för att ta reda på vad till exempel idrottsklubbar, religiösa samfund, pensionärsföreningar och hjälporganisationer gör.

– Civilsamhället är ju en central företeelse i samhället och vi tenderar ibland att ta det lite för självklart. Vi är alla med i olika föreningar, klubbar och organisationer och allt det berörs.

Resultaten kommer bland annat att finnas med i ett kommande temanummer i Socialmedicinsk tidskrift, som Magnus Karlsson har tagit initiativ till. Där erbjuds forskare att komma in med sina bidrag på temat corona och det civila samhället senast 15 augustilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Jag tror att coronasituationen är en så omfattande samhällsförändring, som rör folks sociala och hälsomässiga situation, så jag tror att det kan bli väldigt bra att samla olika texter i ett temanummer. Jag skulle inte vara förvånad om det är många forskargrupper som har satt igång med sådana här typer av studier.

 

Sara Bref

2020-05-27
2020-05-27