När kärlek inte räcker – de forskar om relationen mellan människor och djur

Antrozoologi handlar om relationer och interaktioner mellan människor och djur. Forskningen kan inkludera etologi, psykologi, veterinärmedicin och antropologi. I praktiken kan antrozoologisk forskning hjälpa oss få bättre relationer med våra sällskapsdjur, bidra till en bättre djurvälfärd och minska risken för olyckor relaterade till djur. Vi har intervjuat Maria Andersson och Anna Lundberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara, som forskar och undervisar om just detta.

I Jordbruksverkets samlade statistik över djurskyddsärenden hamnar sällskapsdjuren onödigt långt upp på listan. Allt för många hundar och katter far illa, men oftast inte av illvilja utan av okunskap. Avsnitten om häst, hund respektive katt i Jordbruksverkets statistiksamling avslutas alla med ”Sammantaget bedömer vi att flertalet av de vanligaste bristerna beror på bristande kunskap avseende hur häst/hund/katt bör hållas.” Det räcker inte att älska sitt djur, man måste lära sig saker om det också. 

Leende kvinna sitter på huk och klappar en stor sköldpadda.

Maria Andersson och sköldpaddan Tank. Foto: Privat

Ett annat symtom på behovet av mer kunskap är att katthemmen i västvärldens länder är överfulla, inte minst i Sverige.

– Människorna förstår inte alltid katternas beteende, de tycker att katten beter sig konstigt eller kissar inne eller vad det nu kan vara och då lämnar man katten. Så någonstans är det en kunskapsbrist i vad det är för djur man egentligen tar hem, säger Maria Andersson, docent i etologi vid Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi, som i en studie har granskat just orsaken till att katter lämnas bort.

Vetenskapen vet

Lösningen på många av de problem som djurägare har med sina djur finns redan.

– Vissa relativt vanliga beteendeproblem är väl genomlysta av forskningen sedan länge, ändå finns det ett stort kunskapsglapp till djurägarna. Kommunikationen ut behövs, säger Anna Lundberg, lektor i etologi och kollega till Maria Andersson.

Blond kvinna som står bredvid en grå häst.

Anna Lundberg. Foto: Privat

Brittisk forskning visar att det är vanligt att tro att djuren gör olika saker för att hämnas eller straffa sin ägare. Till exempel bita sönder soffan för att familjen har varit borta för länge eller kissa inne för att matte har skaffat en ny pojkvän. Man förstår inte att beteendet betyder något, och är helt logiskt om man ser det från djurets synvinkel. Djurägare som förstår att man har djur som beter sig funktionellt är mer villiga att förebygga oönskade beteenden, visar forskningen.

– Vi tänker att hunden blir arg och den är egentligen rädd, vi läser djuret fel, säger Anna Lundberg.

Men frågan är hur viktigt det egentligen är att vi vet de mest grundläggande principerna för hur djur fungerar och vilka behov de har?

I mer än vart tredje hushåll i Sverige bor ett sällskapsdjur. Det finns närmare en miljon hundar, ännu fler katter, ett okänt antal smådjur av olika slag och runt 350 000 hästar i landet. Till det lägger vi det faktum att majoriteten av det svenska folket även äter djur, som ju har levt någonstans innan de hamnade på tallriken.

Anna och Marias tips till skolor:

Värdegrundmatrialet REDElänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Respekt Empati Djur Etik) är utvecklat av pedagoger och etologer. Materialet är anpassat efter läroplanen och har sin grund i forskning kring empatisk utveckling och relationen mellan människa och djur. I REDE finns färdiga övningar för barn från förskolan upp till årskurs 5, allt är kostnadsfritt. 

"De flesta barn har en naturlig fascination för djur och eftersom övningarna är djurinriktade, är de därför lätta att ta till sig. Syftet är att barnen lägger grund för en djur- natur och människosyn som bottnar i välvilja, kunskap och respekt."

– Vi lär ju hela tiden mer om djurs känslor och förmågor vilket gör att vi kanske måste ompröva våra etiska ställningstaganden, våra metoder, säger Anna Lundberg.

Inte i skolan

Studenter på SLU i Skara har gått igenom kursplanerna för biologi från förskoleklass till årskurs nio. Där finns några mål som handlar om djur, men inget om deras behov, beteende eller välfärd. Forskarna har bestämt sig för att skapa en dialog med Skolverket kring detta, inte minst djurens välfärd är en stor och omdebatterad fråga i samhället idag.

Det var till exempel inte länge sedan man var överens om att djur inte kunde känna smärta, och gjorde ingrepp av olika slag utan bedövning. Den antrozoologiska forskningen om livsmedelsproducerande djur kan höja välfärden hos djuren. Maria Andersson handleder exempelvis en doktorand som arbetar med personer som kör transporter med grisar. Studierna bygger vidare på forskning från Australien som visar att transportörens attityd i stor utsträckning styr hur de driver och hanterar grisarna när de ska flyttas.

– Det hon gör just nu det är att se om vi kan förändra gristransportörernas attityder genom att de får gå en utbildning, och genom att de får se sig själva när de driver och resonera kring vad de gör på filmerna när de driver grisar, tillsammans med min doktorand. Och får vi sen någon effekt på hur de faktiskt gör efteråt, när de har fått den här utbildningsinterventionen? säger Maria Andersson.

Lärande i djurparker

Maria och Anna ska tillsammans söka pengar för projekt kring transport av hästar, även där med attityder och lärande i fokus, och även en studie av i vilken mån djurparker uppfyller sin uppgift att lära besökarna något om djuren, och hur det skulle kunna göras bättre.

I fallet med gristransportörerna berättar Maria att farhågan innan projektet satte igång var om man skulle få med sig deltagarna på tåget. Den oron var obefogad och doktoranden har fått positiv respons och engagerade deltagare. De förutfattade meningarna kom på skam och det är något man kan ta med sig till andra områden.

– Vi kanske inte ska ta för givet att folk inte vill lära sig, utan ges möjlighet, i rätt kontext, så kommer folk vilja lära sig, säger Maria Andersson.

Forskningen har kommit långt men djurägarna hänger inte riktigt med. Det är allt för vanligt att vi tror att att vi tror att hästen försöker klättra i rang när den puttar och drar i grimskaftet när den egentligen bara försöker nå det där gröna gräset eller att vi skäller på hästen som krånglar när den är orolig efter att ha flyttat till ett nytt stall.

– Vi vet ju jättemycket idag om både hur djur och människor lär sig. Det som är problemet där är att vi människor tar oss inte tid att lära oss, kanske inte ens hur vi själva lär oss saker och definitivt inte hur våra djur lär sig saker. Det finns en kunskapsbrist i samhället, säger Maria Andersson.

Protester mot kända metoder

Men det har skett en förändring, även om den går långsamt. Man pratar idag mer om belöning än bestraffning, särskilt vid träning av hundar. Fler opponerar sig mot traditionella hårda träningsmetoder och förstår att även djur har vissa krav som måste vara uppfyllda för att ett lärande över huvud taget ska kunna ske.

– Det känns som att vi är på väg åt rätt håll, där vi faktiskt försöker förstå djuren istället för att de ska göra som vi säger, säger Maria Andersson.

– Vi försöker börja där de är. Där är parallellen till lärande så klockren! Vi måste förhålla oss till situationen runt om kring, för att skapa ett lärande måste det finnas en trygg miljö, det måste finnas förutsättningar för att jag ska lära mig, säger Anna Lundberg.

Även om djuren till stor del är i fokus i den antrozooloiska forskningen så riktas strålkastaren bort från dem, rakt på oss. Vilket kan bli obekvämt.

– Djuren kräver att man har kunskap om sig själv men de ger ju också möjlighet att utveckla den här självkännedomen. Genom att läsa signaler, kanske det beror på vad jag gör? Djuren öppnar ju en ytterligare dimension till lärande om oss själva, säger Anna Lundberg.

– Det luriga i allt detta är vi människor, det är oss vi måste lära oss att förstå, säger Maria Andersson.


Sara Bref


2020-09-28