Att undervisa i svenska som andraspråk utomlands

Viktor Hennius, Si 

Varje år åker ett tiotal svenska lärare ut i världen för att undervisa i svenska språket vid något av de 225 universitet som har kurser i svenska, genom så kallade utlandslektorat. Svenska institutet hjälper till med rekryteringen, och Viktor Hennius berättar vad de söker utöver utbildning och arbetslivserfarenhet.

– Man blir Sverigerepresentant, man blir en slags ambassadör. Det är inte bara undervisa man får göra utan man ÄR Sverige. Man är den som alltid får sista ordet; Hur är det i Sverige? Hur säger man egentligen? Säger folk så nuförtiden?

En person som söker ett utlandslektorat måste alltså vilja mer än att undervisa i sitt ämne. De flesta som åker är gymnasielärare, men det är även lärare på universitet, journalister och andra med rätt kompetens som har fått tjänsterna. Benämningen lektorat kan skapa viss förvirring, här behövs inte en doktorsgrad för att komma ifråga.

Sammanlagt finns det runt 600 verksamma svensklärare utanför Sverige, varav ett trettiotal just nu är utsända utlandslektorer. De aktuella universiteten har även inhemsk personal som besitter stor kompetens i svenska språket, något som Viktor Hennius tror att vi i Sverige har svårt att greppa.

– Det finns en väldigt stor kunskapsbank där ute. Här finns en guldgruva för svenska lärosäten att samarbeta med för jag tror att man blir förbluffad över hur mycket de har att bidra med, säger han.

Har valt Sverige

De runt 20 000 studenterna som läser svenska i länder utanför Norden har ofta valt att ha Sverige och svenskan som en del av sitt livsinnehåll. Det kan börja med att de är intresserade av svensk musik eller design, av välfärdssystemet eller miljöarbetet. Vissa läser svenska som ett komplement till exempelvis en ingenjörsutbildning, med målet att göra karriär inom svenska globala företag. Viktor Hennius får ofta frågor om varför alla dessa studenter har valt just svenska.

Utlandslektorat - Vilka kvalifikationer krävs?

Du ska ha

  • svenska som förstaspråk

Du bör ha

  • grundläggande högskoleutbildning motsvarande minst 180 hp i huvudsak i ämnena svenska, svenska som andraspråk, nordiska språk, pedagogik och litteraturvetenskap
  • erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk eller svenska som främmande språk
  • mycket god kännedom om svenskt samhälls- och kulturliv (den sökande ska i normalfallet vara uppväxt i Sverige och bosatt i Sverige det senaste året före ansökningstillfället).

Ytterligare meriterande är

  • forskarutbildning
  • undervisningsvana på högskolenivå
  • akademisk utbildning/goda kunskaper i respektive lands språk (obligatoriskt för vissa länder)
  • annan akademisk utbildning i för tjänsten relevanta ämnen
  • längre utlandsvistelse, helst i det land som ansökan gäller

– När man ställer den frågan som svensk så kanske det implicit ligger i det att ”varför väljer man en så liten spelare, varför väljer man inte någonting större?”. Som svensk misstar man sig, Sverige är inte så litet som man kanske tror. Det beror på vad man menar med litet och stort, i rent lingvistiskt hänseende är svenskan inte ett litet språk utan tvärtom ett stort, och i många avseenden ett väldigt stort språk.

Det svaret förklarar ytterligare en grupp av studenter, nämligen de som kommer att arbeta som översättare. Svenskan är världens nionde språk som källspråk, det vill säga det översätts en enorm mängd svensk litteratur till andra språk.

Mötet mellan kulturer

Efter att i många år ha arbetat med svenskar som åker utomlands för att jobba så går det att se vissa mönster i vilka kulturkrockar som ofta uppstår, vilka hinder på vägen utlandslektorerna stöter på. En fallgrop kan faktiskt vara en välvillig tanke om att sprida den svenska modellen.

– Det är just den här balansen mellan att å ena sidan kunna anpassa sig och fungera i ett system som är annorlunda än det svenska, men naturligtvis också ha med sig det svenska. Därför att det är också en del av varför lektorerna över huvud taget finns, det är ju för att de ska förmedla ett svenskt förhållningssätt till inlärning, pedagogik, även förhållningssätt till ämnet och så vidare. Att hitta den balansen, det gör såklart de flesta, men det är en viktig egenskap.

Ofta går det väldigt bra. De svenska lärarna är uppskattade kollegor och chansen att få arbeta ett år eller mer utomlands känns berikande för den som åker. Är man hemtam i universitetsvärlden i Sverige finner man sin plats snabbt även på utländska universitet, strukturerna och hierarkierna känns igen menar Viktor Hennius, även om de kan ta sig lite olika uttryck i olika länder. Men för till exempel en gymnasielärare är det inte bara det nya landets kultur man har att hantera.

– Jag tror att mycket av den krock som vi ser när vi skickar ut våra lektorer är kanske inte lika mycket att de kommer från Sverige till ett annat land som att de kommer från skolan till universitetet, säger han.

 

Sara Bref

 

Länkar:

Svenska språket hos Svenska institutetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Webbkursen Learning Swedishlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Utlandslektorerna berättarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2021-03-25