Svenskan får skjuts ut i världen från Skaraslätten

Varje år sedan 60-talet har universitetsstudenter från hela världen kommit till Sverige för att under några sommarveckor ge en ny dimension åt sina studier i svenska språket. De har nominerats av sina lärare på respektive universitet och får sedan stipendium för sommarkursen från Svenska institutet.

– Det har varit en mycket bra uttalsträning, säger Hannah, som studerar svenska vid ett universitet i Tyskland och nu är på Axevalla folkhögskola i tre veckor. Hon uppskattar särskilt att få möjligheten att höra många olika personer, med olika dialekter, prata. Hemma i Tyskland har hon bara en lärare i svenska.

– Man hör bara sitt språk i två timmar, här kan vi prata och lyssna på svenska varje dag, säger Lisa, också hon från Tyskland.

Fr.v: Christina, Jenina, Giorgia, Chloé, Sina, Hannah, Lisa.

I sommar har studenterna fördelats på fem folkhögskolor; Hola, Malung, Billströmska, Kalix och Axevalla. Det finns 40 stipendieplatser per skola och ofta är det dessutom några som själva betalar för sina platser för att kunna gå kurserna. Folkhögskolornas infrastruktur, med elevhem och bespisning, gör att de passar perfekt för den här typen av uppdrag, som läggs ut på anbud inför varje år.

Personligt mottagande

Axevalla folkhögskola har haft sommarkursen i många år. I början var det knappt lika många sökande som det fanns platser men nu skulle de kunna fylla åtminstone två kurser själva.

– Vi har jobbat upp ett bra rykte, säger Anders Larsson, lärare.

Han och kollegorna lägger mycket tid på studenterna, de är med dem i princip från morgon till kväll och många som har gått kursen tidigare håller fortfarande kontakten. Engagemanget syns i utvärderingarna. Studenterna uppskattar att känna sig sedda och personalens bemötande gör att det som för många är första gången utomlands, och första kontakten med Sverige, blir ett trevligt och tryggt minne.

Viktor Hennius på Svenska institutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har kontakt med alla som undervisar i svenska vid lärosäten runt om i världen. I dagsläget finns det 225 universitet i 40 länder på listan, totalt omkring 18 000 studenter utanför Norden. Ett av de nyaste tillskotten i raden av universitet finns i Alger. Bakgrunden till behovet av en högre utbildning i svenska i Algeriet är att Sverige under 1600-talets stormaktstid som första europeiska land hade en beskickning där, vilket gör att en stor del av dokumenten från den tiden är skrivna på svenska.

Viktor Hennius, Svenska institutet

Störst antal studenter finns i Tyskland, omkring 7000 stycken, men även länder som USA, Vitryssland, Ryssland, Frankrike och Polen sticker ut i statistiken. Förutom Finland såklart. Jenina, som kommit till Axevalla från just Finland, berättar att hon vill jobba på en myndighet och att det då är mycket viktigt att kunna svenska.

Svenskar underskattar sitt språk

Viktor Hennius menar att svenskan är ett större språk i världen än vad många tror, det är bland annat ett av världens mest välbeforskade språk och ett av de största litterära källspråken. Han har själv arbetat som lektor i svenska vid universitetet i Minsk och berättar om hur det var att skicka iväg osäkra studenter på några veckors vistelse i Sverige, för att sedan få tillbaka dem med förnyat självförtroende och ett helt annat flyt i språket. Tidigare fanns det också en möjlighet att erbjuda flera månaders språkbad genom att studenterna kunde läsa tillsammans med deltagarna på allmän kurs en termin, men det fungerar inte längre på grund av det svenska regelverket.

Viktor Hennius skulle vilja ha tid att forska kring vad alla de studenter som passerat genom systemet gör nu, vad sommarkursen i svenska har betytt och vad de utländska studenter som läser svenska på universiteten bidrar med i samhället. Det finns visserligen några uppföljningar, och självklart de utvärderingar som studenterna själva fyller i och som han med ett skratt beskriver som ”nästan tröttsamt positiva”, men här finns betydligt mer att göra.

Outnyttjad internationalisering

Flera av de utländska universitet som har undervisning i svenska efterlyser möjligheter till samarbete med svenska lärosäten, en bra möjlighet som Viktor Hennius menar att vi här hemma ofta missar när det kommer till det egna arbetet med internationalisering. Det skulle krävas relativt liten insats, menar han, för att få till utbyten för både studenter och personal som skulle kunna ha stort värde både i Sverige och utomlands.

Studenterna på Axevalla folkhögskola har bara några dagar kvar på sin vistelse i Sverige. Nu väntar höstterminen hemma, med ytterligare svenska på schemat. Sina från Tyskland har träffat många nya vänner under de tre sommarveckorna och de planerar att hålla kontakten även fortsättningsvis.

– Vi försöker att prata på svenska så mycket som möjligt. Jag drömmer på svenska nu! säger hon.

Giorgia från Italien berättar att hon har kommit på sig själv med att räkna på svenska och att hon råkade prata svenska med sin mamma i telefon för någon dag sedan. Allt eftersom folkhögskolans vanliga deltagare börjar droppa in efter sommaruppehållet blir det spontanhäng med bullbak och annat på kvällarna. Snart är det dags att lyssna på de inspelningar de gjorde av sig själva när de pratade svenska i början av kursen. Läraren Anders Larsson utlovar rejäla aha-upplevelser, otroligt mycket har hänt under kursens gång, berättar han.

Sara Bref