Statliga stöd och lån till företag – vad får de för effekt?

Vad händer med företag som får statliga stöd och lån och hur påverkar de företagens beteenden på kort respektive lång sikt? Det har Anders Gustafsson studerat i sin nya doktorsavhandling.


Anders Gustafssons avhandling från Jönköpings International Business School är en sammanläggningsavhandling, vilket är standard numera i de flesta ämnen, och består av fyra oberoende uppsatser. De studerar några aspekter av aktiv näringspolitik, närmare bestämt effekten av offentliga stöd och lån som syftar till att öka tillväxten och innovationsförmågan i svenska företag.

- Den här typen av åtgärder syftar till att lösa marknadsmisslyckanden på kapitalmarknaden, som annars kan leda till att företag saknar de finansiella resurserna som de behöver för att investera i fysiskt eller humankapital, säger Anders Gustafsson. Om staten kan identifiera dessa företag och hjälpa dem med finansiering så kan företagen investera och växa, vilket i sin tur ökar den ekonomiska tillväxten.

Två av uppsatserna studerar effektiviteten i nu existerande svenska åtgärder genom att mäta effekterna av statliga bidrag och lån till små och medelstora företag för att få dem att växa. Resultaten visar att företag som får bidrag får ökade vinster och högre produktivitet, men bara på kort sikt. På lång sikt syns inga effekter alls. Resultaten för offentliga lån är mera positiva, med långvariga positiva effekter på produktivitet och försäljning, men bara för de mindre företagen. Offentliga lån leder generellt sett heller inte till att företag anställer fler medarbetare.

Den tredje uppsatsen studerar vilka incitament som företag som söker stöd har. Genom att utforma beslutet som ett val mellan att producera för marknaden eller söka stöd, så visar uppsatsen att företag med låg marknadsproduktvitet ägnar mer tid åt att söka stöd eftersom de har lägre alternativkostnad (det vill säga den intäkt som företaget går miste om när de lägger tid på att söka stöd i stället för att producera). De flesta företag får endast ett eller några få stöd, men det finns företag som har fått uppemot 40 olika stöd. Det är möjligt på grund av att de stödgivande myndigheterna inte kommunicerar sinsemellan.

Det kostar i tid att söka stöd, så varför ägnar sig då en del företag åt detta i så stor omfattning?
- Min teori är att ju mindre produktivt ett företag är, desto fler stöd söker det, förklarar Anders Gustafsson. Det blir lite av en affärsidé i vissa fall. Kostnaden för att söka stöd till företaget blir tid, vilket går att mäta genom att titta på vad företaget gör på marknaden.

Den fjärde uppsatsen tar upp det faktum varför det finns olika typer av politiska åtgärder som alltför sällan visar sig vara särskilt effektiva. Varför försvinner inte denna typ av åtgärder?
- Det är svårt att komma på bra och givande åtgärder, förklarar Anders Gustafsson. För politikerna handlar det om att framstå som handlingskraftiga, för att visa att de agerar. Det är inte bra för dem att stå svarslösa. Vi har provat ett antal olika åtgärder i Sverige de senaste 30 åren och det är inte många som har fungerat särskilt effektivt. Poängen för politikerna är att framstå som aktiva och upptagna. Handlingen i sig kan vara mera viktig än handlingens effektivitet.

Anders Gustafsson försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling ”Industrial Policy: Political Considerations, Payoffs, and Peculiar Incentives”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster vid Jönköping International Business School fredagen den 21 september 2018.

2018-10-03
Forskning
2018-10-03





Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information