Autism, storytelling och skogsträdgårdar

Skogsträdgårdarnas betydelse i undervisningen, transmedia journalistik, samt vägen ut i vuxenlivet för personer med autism – tre aktuella ämnen i tre docentföreläsningar på Jönköping University.

Från vänster: Marita Falkmer, ny docent i handikappvetenskap, Renira Gambarato, ny docent i medie- och kommunikationsvetenskap och Ellen Almers, ny docent i didtaktik med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling. (Foto: Patrik Svedberg/privat/Maria Jacobsson)

Transmedia storytelling, där innehållet portioneras ut över flera medieplattformar, ska ge mottagarna en mer meningsfull upplevelse av det som berättas. På Högskolan för lärande och kommunikation har Renira Gambarato forskat inom området som utvecklas snabbt.

– Det bidrar till det ökade behovet av medieprojekt som är anpassade efter den nya multiskärms- och multiplattformsstilen. Området har stor potential att utvecklas, säger Renira Gambarato.

Under sin docentföreläsning Transmedia Journalism, pratade Ranira om hur det journalistiska berättandet expanderar i integrerade medieplattformar och hur mottagarna engagerar sig genom att addera och dela innehåll i digitala miljöer.

– Min forskning bidrar med nya insikter genom en analysmodell som tydliggör grunddragen i transmedia journalistik. Det handlar inte om att publicera samma innehåll på olika plattformar, utan om upplevelsen som mottagarna kan få genom att engagera sig i nyheter som utvidgas i olika kanaler. Jag känner verkligen att den forskningsinriktningen har varit uppskattad av Högskolan för lärande och kommunikation och jag är tacksam över att få vara med och utveckla det ytterligare som docent.

Autism och vägen till vuxenlivet

Marita Falkmer har under lång tid forskat inom autism och varit inriktad på yngre barn. Nu riktar hon fokus mot de unga vuxna med autism som ska ta nästa steg i livet.

– Det uppstår ofta problem när de ska hitta sin plats i samhället. När jag har pratat med elever, lärare och föräldrar, har det funnits ett starkt intresse för lösningar som hjälper till med planeringen efter skoltiden, säger Marita Falkmer.

Docentföreläsningen Paving a way into post school participation, berättade om ett program som utvecklats för planering och prioritering kring olika mål efter exempelvis gymnasietiden.

– En viktig aspekt är att engagera eleven så att inte andra personer sköter den planeringen. Sen handlar mycket om att hitta personens styrkor och utveckla dem ytterligare, säger Marita Falkmer.

Ett mentorprogram för universitetsstudier, samt ett projekt som ger stöd och råd till arbetsgivare som ska anställa personer med autism var två andra inslag från forskningen som lyftes fram.

– Under min forskning i Jönköping har jag funnits med i gruppen CHILD och projekten har lärt oss att vi måste inkludera de personer som har erfarenhet av det vi forskar om. De ska inte bara vara deltagare som bidrar med data, utan vara med och bidra till forskningens fokus.

Skogsträdgårdarnas outnyttjade potential

Ökad hållbarhet, rekreation och möjligheter till lek, rörelse och lärande – det är några fördelar med skogsträdgårdar. Potentialen är dock nästintill outnyttjad inom undervisningen enligt Ellen Almers. Under sin docentföreläsning Skogsträdgårdar i undervisningen. Vad, hur och varför? berättade hon om hur undervisning i skogsträdgården beskrivs och motiveras av pedagoger, men också om hur lågstadieelever i ett skogsträdgårdsprojekt beskriver lärandet.

– Ämnet är viktigt för att skogsträdgårdar har en i stort sett outnyttjad potential att kunna bidra till ökad hållbarhet på många sätt, inte minst pedagogiskt och didaktiskt. Det är också särskilt viktigt för att det belyser barns lärande inom ecological literacy, säger Ellen Almers.

– Förutom lärande och välbefinnande, kan skogsträdgårdarna ge skydd mot UV-strålning, förbättra luftkvalitén, reglera vattennivåer, öka den biologiska mångfalden och bidra till kolinbindning. Skogsträdgårdarna ger också tillgång till bär, frukter och ätliga blad. 

Ett inslag i forskningen har varit ett projekt tillsammans med region Jönköpings län, folkhälsoavdelningen och tio förskolor i Jönköpings län, där mini-skogsträdgårdar på förskolor undersöks och utvecklas.

– Forskningsarbetet har varit utvecklande. Det blir lätt att hitta personer från andra discipliner att samarbeta med på Högskolan för lärande och kommunikation. Genom nätverket JU Sustainable har jag dessutom samarbetat med forskare på Hälsohögskolan, Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan, och det underlättar för tvärvetenskapliga projekt.

Renira Rampazzo Gambarato blev ny docent i medie- och kommunikationsvetenskap den 16 november. Marita Falkmer blev ny docent i handikappvetenskap den 23 november. Ellen Almers blev ny docent i didaktik med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling den 30 november. 

2018-12-03