Nya perspektiv på individuell och kollektiv ledarskapsutveckling i komplexa organisationer

Ledarskapsutveckling är en miljardindustri, samtidigt som det ur ett akademiskt perspektiv saknas central på forskning inom området. I ett forskningsprojekt, som pågick mellan 2017 – 2019 och som finansierats av KK-stiftelsen, har dock forskare från Jönköping University och Malmö universitet undersökt hur ledarskapsutveckling kan bedrivas på ett systematiskt sätt och användas för att utveckla företagens förmåga att hantera en komplex omgivning.

Många organisationer verkar i ett sammanhang med ökad komplexitet och hög förändringstakt – och är därför allt mer beroende av ledarnas och medarbetarnas kompetenser, vilket driver ett behov av att utveckla ledare, medarbetare och effektiva organisationsformer.

Ledarskapsutveckling är en miljardindustri, samtidigt som det ur ett akademiskt perspektiv saknas central på forskning inom området. I ett forskningsprojekt, som pågick mellan 2017 – 2019 och som finansierats av KK-stiftelsen, har dock forskare från Jönköping University och Malmö universitet undersökt hur ledarskapsutveckling kan bedrivas på ett systematiskt sätt och användas för att utveckla företagens förmåga att hantera en komplex omgivning.

Ledarskapsutvecklingen studerades med en samverkan med tre företag genom studier i kontexten av genomförda organisationsförändringar hos Sandvik och Svenska Spel samt vid organisering av stora projekt på NCC.

Några huvudresultat från studien är:

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

De flesta känner till traditionella former för individuell ledarutveckling, t.ex. ledarskapskurser. Forskning visar att det är bara en av flera möjliga metoder – och kanske inte den mest kraftfulla. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar. Det finns stor potential för en organisation i att mer medvetet stödja ledar- och ledarskapsutveckling på jobbet.

Ledarskapsutveckling är både kollektiv och individuell

Det har länge funnits ett fokus på att utveckla den formella ledaren, men idag utövas ledarskap ofta också av fler personer i icke formella ledarroller. Det finns ett växande intresse för det som kallas kollektivt ledarskap, vilket innebär ett fokus på det ledarskap som fördelas över ett antal individer i en grupp eller ett större kollektiv. Ledarskapsutveckling i denna bemärkelse innefattar aktiviteter som ökar kollektivets förmåga att samverka och utöva ledarskap tillsammans.

Dialogkarta för en vidgad syn på ledarskapsutveckling

Projektet har resulterat i en dialogkarta, som ger en översikt över olika metoder för ledarskapsutveckling. Unik för denna dialogkarta är att den beskriver metoder för så väl utveckling av individuellt som kollektivt ledarskap. Den kan användas både av enskilda individer som vill utveckla sig som ledare och av de som organiserar ledarskapsutveckling för andra.

Ledarskapsutveckling påverkas av strukturer och uppgiftens komplexitet

Vilken slags ledarskapsutveckling som behövs beror på sammanhang, bland annat hur arbetet är strukturerat och vilka uppgifter som ledaren, gruppen eller organisationen behöver hantera. Vid omorganisationer kan nya möjligheter till ledarskapsutveckling uppstå.

Ett sammanfattat resultat av studien visar att företag behöver stötta ledarskapsutvecklingen i sin organisation på ett systematiskt sätt för individer såväl som på en kollektiv nivå för att kunna konkurrera i en komplex och föränderlig värld. Det finns inte något enkelt och slutgiltigt svar på vad ett önskvärt ledarskap är. Snarare är svaret att ledarskapet ständigt behöver anpassas och utvecklas. En central uppgift för en ledare blir då att – utöver att leda och bidra till verksamhetens mål – kontinuerligt och systematiskt stödja både sin egen och kollegornas utveckling i rollen som ledare och utveckling av det kollektiva ledarskapet.

För dem som vill veta mer läs rapporten: Kjellström, Stålne, Törnblom, 2019, Nya perspektiv på individuell och kollektiv ledarskapsutveckling i komplexa organisationer, Working Reports, 01.

För mer information, vänligen kontakta:

Sofia Kjellström, Professor i kvalitetsförbättring och ledarskap, Jönköping Academy for improvement of health and welfare, Hälsohögskolan, tel. 036-10 13 13, sofia.kjellstrom@ju.se.

Kristian Stålne, universitetslektor, Malmö universitet, tel. 040-6657196, kristian.stalne@mau.se

Oskar Törnblom, managementkonsult, doktorand vid KTH och verksam vid Jönköping University. Tel 070-77 15 133, oskar.tornblom@indek.kth.se

2019-06-26
Forskning
2019-06-26
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information