Lönestraff tvingar mammor att starta företag

Entreprenörskap är ett mansdominerat område med kraftig underrepresentation av kvinnor i nyföretagande och egenföretagande. Det är dock vanligare med mammor än pappor som företagare. Vad detta beror på undersöks närmare i en artikel i den ansedda forskningspublikationen Organization Science av bland annat Lucia Naldi, professor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School, Jönköping University.

Att entreprenörskap är ett mansdominerat område bekräftas av underrepresentationen av kvinnor i både nyföretagande och egenföretagande. Endast 21 procent av grundare av nya företag och 36 procent av egenföretagarna i Sverige är kvinnor. Nästan dubbelt så många män som kvinnor går från anställning till egenföretagande varje år.

Dock är moderskap mycket mer än faderskap förknippat med nyföretagande och egenföretagande. Ungefär 82 procent av kvinnliga nyföretagare är mammor och 71 procent av egenföretagarna. Bland männen är det 77 respektive 61 procent som är pappor. Även individers årliga inträde i ny- eller egenföretagande visar samma mönster.

En förklaring till detta kan vara det så kallade moderskapslönestraffet. Det kan beskrivas som den negativa effekten på lönen och löneutvecklingen för mammor. För pappor är det däremot tvärtom – här kan man till och med prata om en faderskapslönepremie. Denna ”premie” för pappor är dock låg, cirka två procent – medan ”straffet” för mammor ligger på mellan sex och åtta procent. Dessa inkomstskillnader är oberoende av exempelvis arbetsmarknadserfarenhet, yrke och arbetade timmar.

– När vi undersökte inkomstskillnaderna per sektor så såg vi, inte överraskande, att det var ett mycket större moderskapslönestraff och faderskapslönepremie i den privata sektorn än i den offentliga sektorn. Även i mindre företag var det mer påtagligt än i större företag, säger Lucia Naldi.

Fler företag kommer startas av välbetalda mammor

Forskarna tror, genom att kombinera insikter från karriärrörlighetsforskning och litteratur om moderskapslönestraff, att kvinnor som blir mammor även fortsättningsvis kommer att starta företag i högre utsträckning. Detta för att minska det ”straff” de annars skulle ådra sig i lönearbete på grund av diskriminering från arbetsgivarna.

– Vi förutspår även att tendensen att lansera nya företag kommer att vara större för kvinnor som har hög lön eller chefsbefattningar. Detta med tanke på den högre alternativkostnaden, i form av sämre löneutveckling, för att stanna kvar i lönearbete och de högre potentiella vinsterna från entreprenörskap för mödrar som innehar sådana positioner, säger Lucia Naldi.

Forskningen bygger på data över alla anställda i Sverige i åldersspannet 20 till 50 år från 1990 till 2018. Man har dock exkluderat de individer som var föräldrar redan 1990.

Artikeln är skriven av Lucia Naldi tillsammans med Aleksandra Kacperczyk, professor i strategi och entreprenörskap på London Business School, samt Tiantian Yang, universitetslektor i Management på Wharton School, University of Pennsylvania.

Kontakt