Alkoholregleringar minskade försäljning - historisk tillbakablick

Gårdsförsäljning av öl, vin och sprit kan bli verklighet i Sverige 2025, vilket har väckt debatt kring svensk alkoholpolitik. Samtidigt pågår en studie ledd av forskare vid Jönköping International Business School (JIBS), Jönköping University och Umeå universitet, om effekterna av de alkoholregleringar som infördes för över hundra år sedan, och hur de kan påverka policybeslut än idag. Forskningen visar att alkoholregleringar historiskt har bidragit till att minska alkoholförsäljningen.

Regeringen arbetar för närvarande med ett lagförslag som skulle tillåta småskalig och hantverksmässig försäljning av alkohol direkt från producenter på gårdar. Om förslaget går igenom kan gårdsförsäljning av vin och andra alkoholhaltiga drycker bli verklighet redan under första halvan av 2025.

Genom ett Forte-finansierat forskningsprojekt som pågår vid JIBS ska forskningen bidra till att förstå de socialpolitiska och ekonomiska effekter som alkoholregleringarna historiskt har haft.

Forskningsprojektet, vars namn är ”Hur väl fungerar alkoholpolitikiska regleringar? – en studie av 1900-talets första decennier” drivs av Paul Nystedt, professor i nationalekonomi vid JIBS, tillsammans med Lars-Fredrik Andersson och Liselott Eriksson vid Umeå universitet, och studerar vilken effekt alkoholregleringar hade på alkoholförsäljningen under 1900-talets början.

– Utöver det historiska perspektivet bidrar forskningen också till att öka förståelsen för svensk alkohollagstiftning, säger Paul Nystedt.

Studien bygger på att man jämför de städer som införde motboksliknande restriktioner med de städer som inte gjorde det. Försäljningsrestriktioner infördes 1919 och hade som huvudsakligt syfte att minska alkoholkonsumtion, fattigdom och misär.

Resultatet motsäger huvudargumentet

– Det man i forskningsprojektet kunnat se är att försäljningen sänktes ganska dramatiskt i de städer där man hade infört alkoholregleringar. I genomsnitt sänktes försäljningen i de städer som hade infört regleringar med cirka 20 procent, säger Paul Nystedt.

Resultatet motsäger ett av huvudargumenten som ofta varit mot regleringar, det vill säga att det inte skulle göra någon skillnad, att människor hittar sätt att få tag på alkohol ändå. Enligt studien finns det inga tecken på att konsumtionen hölls uppe genom illegal försäljning, hembränning, att människor handlade på annan ort eller liknande.

Genom studien kan forskarna också se att försäljningen i de städer som låg nära dem som hade infört alkoholregleringar, inte hade ökat. Restaurangförsäljningen hade inte heller ökat och det fanns ingen ökning i antalet dömda för olika försäljningsbrott (hembränning och liknande).

Motboken skulle minska fattigdomen

Decennierna efter att motboken införts blev fattigdomen mindre, men ingen vet hur stor betydelse motboken egentligen hade för utvecklingen då många andra förändringar skedde samtidigt.

Tvärtemot dåtidens förhoppningar finns det ingenting i materialet som studerats som tyder på att fattigdomen minskade när motboken infördes. Resultatet förvånar Paul Nystedt eftersom regleringarna var utformade så att det skulle bli svårare att köpa brännvin för människor som var, eller riskerade att bli fattiga. Han framhåller dock att studien bara ser till relativt kortsiktiga effekter, och att man behöver studera ett längre tidsspann för att se vad som händer med fattigdom långsiktigt.

Forskningsprojektet en hjälp i diskussionen

Studien visar att alkoholregleringar historiskt sett har kunnat påverka konsumtionen av alkohol ganska dramatiskt, åtminstone på kort sikt, och kunskap om regleringars effekt på drickande kan bidra till väl informerade alkoholpolitiska beslut.

Enligt Paul skiljer sig dåtidens argumentationer kring för- och nackdelar, frihet kontra regleringar inte nämnvärt från dagens argumentationer.

Även om det finns saker som skiljer, finns det också många grundläggande argument som återkommer.

– Jag tror över lag att historiska erfarenheter skulle kunna användas som kunskapsunderlag vid policybeslut oftare än vad som sker i dag, säger Paul Nystedt.

Nästa steg i projektet blir att undersöka om alkoholregleringarna haft någon effekt på olika typer av kriminalitet.