Kompetensförsörjning är en avgörande, strategisk fråga för svensk industri. Under tre års tid har forskare från Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) och Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University (JU) och Uppsala universitet arbetat tillsammans med näringsliv och branschorganisationer för att identifiera och utveckla konkreta aktiviteter och åtgärder som driver utveckling mot säkrad kompetensförsörjning i metallindustrin. Nu presenteras resultaten i en ny rapport.

När resultaten av det Vinnova-finansierade projektet KOMPET nyligen presenterades, var den viktigaste insikten att det behövs mer kompetens om kompetensförsörjning.

– Kompetensförsörjning är ett komplext område. Det är som ett ekosystem där många olika aktörer och aktiviteter behöver samverka, säger Anette Johansson, universitetslektor i arbetsorganisation vid JTH och projektledare för KOMPET.

Utmaning med rekrytering

Under lång tid har det gått väldigt bra för svensk industri. Det kan till viss del ha bidragit till att svenska företag inte lagt tillräckligt med fokus på frågan om kompetensförsörjning.

Många företag upplever att det de senaste tio åren har blivit svårare att rekrytera, berättar Anette Johansson.

– Ofta hamnar ljuset mest på rekrytering och utbildning när det handlar om kompetensfrågan. Som företagare är det då lätt att tänka att man bara köper in tjänster från ett rekryteringsföretag, eller förlitar sig på att utbildningsväsendet ska göra sitt, men det finns så mycket mer att göra i frågan, förklarar hon.

Projektet som är ett samarbete mellan de tre branschorganisationerna Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium och Jernkontoret samt fyra företag inom metallindustrin, belyser hur företag konkret kan jobba med kompetensförsörjning, och vad de kan göra för att påverka sin egen situation.

Handlingsfokuserat projekt

Projektgruppen har jobbat med workshops och fokuserat på olika teman varav ett var “Den geografiska platsen”. Under arbetet kom de olika företagen med förslag på hur de skulle kunna lösa frågan med att vissa platser på landsbygden ofta är svåra att rekrytera till.

– Vi har väldigt tydligt pratat utifrån en modell som heter “Circle of influence”. Den säger att om man vill få till förändring så bör man fokusera på det man kan påverka själv, säger Anette.

Ett exempel är maskinformsgjuteriet Bruzaholms som inför och efter en av projektets workshops har tagit initiativ till ett platsnätverk i Eksjö. Företaget har bjudit in olika representanter från kommun, hembygdsförening och andra företag. Tillsammans reflekterade dessa sedan över vad som kan göras för att själva orten ska bli en lite härligare plats att vara på.

– Tanken med nätverket är att vi ska komma med idéer för att göra Eksjöbygden mer attraktiv att leva och verka i. Det kan handla om små saker, men om alla hjälps åt så bidrar vi alla till att göra den plats vi bor och arbetar på mer attraktiv, säger Tove Frisk, vd på Bruzaholms.

Genom KOMPET blev det extra tydligt för Tove Frisk att man som företag måste arbeta med kompetensförsörjning på ett nytt sätt och att en god företagskultur börjar inifrån.

– Det handlar inte om det ögonblick där vi ska anställa en ny person, utan det handlar om människorna som tillsammans är själva kulturen, och hela organisationen som behöver vara med på det. Som en myrstack där alla jobbar mot samma mål, säger hon.

Frågan om kompetensförsörjning kräver fokus

En viktig insikt från projektet är att företagen behöver se på sig själva som om de vore en produkt/tjänst som de erbjuder till kunder som också är potentiella arbetstagare. Det är viktigt att fundera på vad man som företag har för erbjudande.

– Många företag skriker efter kompetens, men glömmer bort att vi lever i en annan tid nu än vi gjorde för ett antal år sedan. Det är verkligen arbetstagarens marknad. Framför allt de yngre generationerna tycker att frågor som balans i livet, hållbarhetsfrågor och jämställdhet är hygienfaktorer, och vill ha utvecklingsmöjligheter och förmåner utöver det, säger Anette Johansson.

Utöver själva forskningsrapporten kommer projektgruppen ta fram en handbok för ledare om hur man kan jobba med kompetensförsörjning utifrån de erfarenheter som man har gjort i projektet.