Hållbarhet och beredskap: Nyckeln till säker matförsörjning

Det finns ett växande behov av att integrera hållbarhet och beredskap för att säkra den svenska livsmedelsförsörjningen. Det visar en ny forskningsrapport från Jönköping University (JU) och flera andra lärosäten. Forskningen pekar på att dessa områden ofta hanteras separat, vilket riskerar att leda till ineffektiva lösningar på stora samhällsutmaningar.

– De två expertgrupperna behöver sitta i samma rum, säger Joakim Netz, universitetslektor i arbetsorganisation vid Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) och gästforskare på Chalmers.

Enligt Joakim Netz har områdena beredskap och hållbarhet tidigare varit två skilda spår – två ”silos” som har arbetat parallellt men inte nödvändigtvis åt samma håll.

Bakgrunden är att mycket av den beredskap kring livsmedelsförsörjning som tidigare fanns avvecklades i stor skala under 1990-talet. Under 2010-talet förändrades det säkerhetspolitiska läget och frågan om behovet av en stärkt beredskap blev åter aktuell.

Parallellt har hållbarhetsfrågorna fått allt större betydelse, då klimatförändringar påverkar matproduktionens förutsättningar – oavsett om det råder fred eller krig. Båda dessa områden, beredskap och hållbarhet, har blivit centrala expertisområden. Men hur de kan integreras för att möta överlappande klimatrelaterade och andra fientliga hot är fortfarande oklart.

I den nya forskningsrapporten ”Jakten på hållbar beredskap i svensk livsmedelsförsörjning” har forskarna studerat många hundra rapporter från 1990-talet och framåt, som publicerats av aktörer i livsmedelskedjan. Analysen visar hur politiska beslut och händelser har format relationen mellan hållbarhet och beredskap över tid, och hur de två områdena sakta har närmat sig varandra.

– Det är faktiskt först på senare år, efter 2018–2019 som vi ser konkreta uttryck att man vill hantera båda i samma andetag. Så det har varit en framväxande process, det är ingenting som sker i en handvändning, berättar Joakim Netz.

Samverkar om investeringar

Utöver studien i rapporten har forskarna i projektet även ordnat ett ”innovationslabb” där hållbarhetsspecialister och beredskapsexperter från myndigheter, företag och intresseorganisationer samlats för att utforska lösningar tillsammans. Under de senaste två åren har projektet genomfört ett dussintal workshops.

– Vi har satt de här två expertiserna i samma rum. Deltagarna har fått diskuterat konkreta initiativ och strategier för att integrera hållbarhet och beredskap i praktiken, berättar Joakim Netz.

Forskarna beskriver en framväxande kompetens där expertis inom hållbarhet och beredskap kombineras för att kunna skapa mer robusta och framtidssäkra livsmedelssystem.

– Det är en ny kompetens som håller på att växa fram, där vi både hanterar hållbarhetsfrågorna och beredskapsfrågorna i till exempel samma investeringsprojekt, säger Joakim Netz.

Rekommendationer från forskarna

För att främja den framväxande kompetensen inom hållbar beredskap rekommenderar forskarna flera insatser. Det handlar bland annat om att stärka kunskapen hos myndigheter och företag, till exempel genom utbildningar och seminarier. Det krävs också strategiska ledningsgruppsdiskussioner för att få in hållbar beredskap i investeringsbeslut, och inte minst utveckling av affärsmodeller som kan skapa ekonomiskt bärkraftiga lösningar för att integrera hållbarhet och beredskap.