Sveriges alkoholpolitik – när statens kontroll försvagas
Luca Bravo, Unsplash.
Sveriges alkoholpolitik har länge betraktats som ett uttryck för en stark välfärdsstat med strikta regler för att skydda folkhälsan. Men en ny studie från Jönköping University visar att denna bild inte håller fullt ut. I själva verket har statens förmåga att kontrollera alkoholsektorn gradvis försvagats, trots ambitionen att styra utvecklingen.
– Det finns en föreställning om att staten har haft ett fast grepp om alkoholpolitiken, men vår forskning visar att kontrollen har varit begränsad och successivt minskat över tid, säger Luigi Servadio, lektor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School.
Studien, som genomförts i samarbete med professor Jacob Östberg vid Stockholms universitet, kartlägger perioden 1855–1995 som en cykel av konflikter snarare än en linjär utveckling. Alkoholpolitiken har formats i mötet mellan staten, nykterhetsrörelsen, alkoholindustrin, politiska partier och senare EU – där ingen aktör haft ensam kontroll.
Forskarna identifierar tre huvudfaser:
- 1855–1918: En tid av motstridiga regleringar och intensiva intressekonflikter, där både privata monopol och nykterhetsrörelsen försökte påverka politiken.
- 1919–1954: En relativt stabil period under välfärdsstatens dominans, med ransoneringskortet som symbol för kontroll – men inte utan politiska motsättningar och konsumentmissnöje.
- 1955–1995: En omvandlingsfas präglad av nyliberala idéer, förändrade konsumtionsmönster och återkommande regelskärpningar, exempelvis reformerna 1977 och 1979.
– Vår analys visar att även om strängare regler kan minska konsumtionen, är det betydligt svårare att reglera själva industrin. Alkoholbranschen har visat stor förmåga att anpassa sig, expandera och påverka politiken, särskilt i takt med globaliseringens framväxt, säger Luigi Servadio.
Gårdsförsäljning – en symbol för förändring
Införandet av gårdsförsäljning i juni 2025 är ett aktuellt exempel på hur alkoholpolitiken fortsätter att vara en arena för konflikt. Frågan handlar inte bara om småproducenters rättigheter, utan om balansen mellan folkhälsa och marknadsliberalisering.
– Gårdsförsäljningen är det senaste uttrycket för hur statens roll har försvagats. Den visar hur nationella regler allt oftare utmanas av ekonomiska intressen och internationella påtryckningar, säger Luigi Servadio.
Systembolaget har länge varit en symbol för statlig kontroll och folkhälsoskydd, men dess roll ifrågasätts allt mer i takt med att nya försäljningsformer växer fram.
Studien visar att svensk alkoholpolitik inte bara handlar om konsumtion, utan om makt, politik och samhällsförändring. Den har formats av kompromisser mellan folkhälsomål och kommersiella intressen, där reglering av individers konsumtion ofta varit mer framgångsrik än kontroll av industrin.
– Frågan är inte bara om alkohol ska få säljas på gårdar, utan hur Sverige ska navigera mellan att skydda folkhälsan och främja ekonomisk utveckling. Det är en balansgång där statens inflytande har blivit allt mer begränsat, säger Luigi Servadio.
