Låg AI-mognad i svenska organisationer
%20campaign-creators-gMsnXqILjp4-unsplash.jpg)
Foto: Unsplash
Artificiell intelligens (AI) har under de senaste åren blivit ett av de mest omtalade begreppen inom både näringsliv och offentlig sektor. Debatten präglas ofta av stora visioner och löften om hur AI ska revolutionera arbetslivet, effektivisera verksamheter och skapa nya värden.
– Bakom rubrikerna och den teknologiska hypen döljer sig en annan verklighet: AI-mognaden är fortfarande låg i många svenska organisationer, säger Einav Peretz Andersson, som nyligen disputerade vid Jönköping University (JU) med en avhandling om AI:s roll i organisationsförändringar.
I sin avhandling har Einav undersökt hur AI faktiskt används och integreras i organisationer. Under arbetet med avhandlingen intervjuade hon 246 små och medelstora företag i Jönköpings län. Resultaten visar att det finns en tydlig klyfta mellan retorik och verklighet.
– Under flera år har vi hört ett starkt offentligt budskap om att AI finns överallt. Jag inledde också mitt projekt med antagandet att de flesta organisationer redan var ganska mogna i sin användning av AI. Men när jag arbetade nära kommuner, tillverkningsföretag och branschledare insåg jag att så inte alls var fallet, säger Einav som nyligen disputerade på Jönköping International Business School vid JU.
Klyfta mellan förväntningar och förmåga
Många organisationer befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt skede när det kommer till att integrera AI.
– De kanske pratar om AI eller genomför små pilotprojekt, men saknar de strukturer, kompetenser och strategiska riktlinjer som krävs för att använda det effektivt. Hypen kring AI har vuxit mycket snabbare än de verkliga organisatoriska förmågor som krävs för att införa den, konstaterar Einav.
Enligt henne är det just denna klyfta mellan förväntningar och faktisk förmåga som utgör en av de största utmaningarna för organisationer idag. AI är inte en teknik som automatiskt förändrar verksamheter, utan dess effekter beror på hur den implementeras, tolkas och används i det specifika sammanhanget.
– Organisationer som behandlar AI som ett rent tekniskt projekt misslyckas ofta med att fånga upp värdet, medan de som kombinerar teknisk utveckling med lärande, styrning och strategisk anpassning uppnår bättre resultat, säger Einav.
AI-transformationen kräver strategiska satsningar
I offentlig sektor är utmaningarna särskilt påtagliga. Många kommuner och myndigheter saknar tydlig styrning, kompetens och har splittrade ansvarsområden, vilket begränsar möjligheten att använda AI effektivt.
– Min forskning visar att många organisationer, särskilt inom den offentliga sektorn, kämpar med hinder såsom otydlig styrning, brist på kompetens och splittrade ansvarsområden. Dessa problem begränsar deras förmåga att implementera AI på ett ansvarsfullt och effektivt sätt, säger Einav.
I privat sektor handlar framgång med att implementera AI mer om att samordna resurser och satsa på lärande och samarbete.
– Det räcker inte att bara använda AI, organisationer måste bygga ett sammanhängande system kring den. AI-transformation kräver strategiska satsningar på kompetens och styrning, annars riskerar AI att förbli en vision snarare än en verklig förändringskraft, säger Einav.
Läs hela avhandlingen här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..