Folkhögskolan – mer än studier

Folkhögskolan beskrivs ofta som något annat än ”vanlig” utbildning. Men vad är det egentligen som gör den speciell? I en ny studie från Jönköping University har doktoranden och folkhögskolläraren Richard Lindberg tittat närmare på hur lärare på folkhögskolor själva beskriver sitt uppdrag – och vilken roll folkhögskolan spelar i människors liv.

Studien bygger på samtal med 30 lärare från fem olika folkhögskolor i Sverige. Genom gruppintervjuer har Richard Lindberg fått en inblick i hur lärarna beskriver folkhögskolan som plats för lärande, utveckling och gemenskap.

- Jag ville undersöka det som ofta kallas för folkhögskolans särart. Men personligen pratar jag hellre om dess kännetecken – alltså vad är det som är särskilt utmärkande för miljön och utbildningsformen, säger Richard.

Fyra viktiga resor i livet

När han analyserade samtalen blev det tydligt att lärarna ofta pratade om folkhögskolan som en plats för förändring. Utifrån detta identifierades fyra viktiga ”resor” som folkhögskolan försöker hjälpa deltagarna att göra:

• från isolering till att våga delta
• från ensamhet till gemenskap
• från att inte känna sig redo till att ta nästa steg
• från stress till bättre välmående

Dessa resor handlar, enligt lärarna, inte bara om studier, utan om livet i stort. Folkhögskolans uppdrag ses lika mycket att stärka människor som individer som att förmedla kunskap.

- Folkhögskolan beskrivs ofta som en fredad plats, lite avskild från vardagens stress och press. Min forskning visar att den trygga miljön är själva förutsättningen för att deltagarna ska våga påbörja de resor som krävs för att förändra sina liv, säger Richard.

Att bli sedd som människa

Ett återkommande tema i lärarnas samtal är betydelsen av att se hela människan. Personlig utveckling beskrivs ofta som viktigare än betyg och kursinnehåll. Lärarna lägger därför stor vikt vid att skapa en trygg miljö där deltagarna känner sig sedda, respekterade och inkluderade.

Att bli bekräftad och tagen på allvar - det som i forskningen kallas socialt erkännande - lyfts fram som en nyckel till att deltagarna vågar växa, både som studerande och som människor.

En självklar syn på utbildning?

Studien väcker också en mer övergripande fråga: varför uppfattas folkhögskolan som något unikt? Utifrån lärarnas beskrivningar menar Richard att mycket av det som lyfts fram - delaktighet, gemenskap och ett helhetsperspektiv på människan - kanske borde vara en självklar del av all utbildning.

Resultaten pekar på att folkhögskolan inte bara handlar om att förbereda människor för studier eller arbete, utan om att ge dem förutsättningar att må bra och fungera i livet, i sin egen takt.

- Min forskning visar att folkhögskolan har ett tydligt syfte: att rusta deltagarna för att våga ta plats i ett större socialt sammanhang. Att må bra och utvecklas blir då inte bara ett medel för att klara studierna, utan ett mål i sig. Det handlar om att ge individen förutsättningar att bli inkluderade i något större, säger Richard.