Hur lär sig medarbetare att hantera ett gränslöst arbetsliv?
En av årets vinnare i Encells uppsatstävling är uppsatsen ”Det gränslösa arbetslivets villkor”, skriven av studenterna Johanna Boberg och Matilda Martinsson på Personalprogrammet vid Jönköping University. Här berättar de lite mer om sitt ämne.
I sin uppsats ”Det gränslösa arbetslivets villkor” Pdf, 361.1 kB, öppnas i nytt fönster. har Johanna Boberg och Matilda Martinsson tittat på hur olika typer av medarbetare har lärt sig att hantera ett arbetsliv där gränserna för tillgänglighet har suddats ut, till följd av arbetsuppgifter som präglas av global tillgänglighet, IT-tillgänglighet och frihet under ansvar.
Boberg och Martinsson identifierar två olika preferenser för hur man vill dra gränsen mellan privatliv och arbetsliv, integrering och segmentering, där den första innebär att man gärna blandar arbete och privatliv och inte har något emot att vara tillgänglig eller sköta vissa arbetsuppgifter hemifrån, medan den senare innebär att man önskar tydliga gränser mellan arbete och privatliv och vill koppla bort jobbet efter arbetsdagens slut.
I arbetet med sin uppsats har de visat att organisationen behöver ta hänsyn till de olikheter som finns mellan segmenterare och integrerare, för att lära hur och varför medarbetarna kan hantera och reagera på flexibla arbetsvillkor på olika sätt.
– Vi känner att ämnet verkligen ligger i tiden. Man behöver ta tag i hur man pratar om flexibilitet och frihet under ansvar. Många talar om de här begreppen i väldigt positiva termer eftersom det ger så mycket frihet. Men hur mår egentligen de individer som kanske inte trivs eller kan anpassa sig till mer flexibla arbetsvillkor? säger Johanna Boberg.
– Jag tror att fler och fler företag på något sätt har internationella kontaktpunkter idag, om det så rör sig om interna företagsfunktioner, kunder eller projekt. IT utvecklingen har gjort det så enkelt att samverka globalt både internt och externt nu för tiden, säger Matilda Martinsson.
Viktigt med överblick
En av nycklarna till att personalen ska må bra är att organisationens ledning tillsammans med HR-avdelningen är medvetna om olikheterna hos de personer som arbetar hos dem. Här har HR en viktig roll som chefsstöd inte minst när det kommer till att förmedla vad som förväntas, men också för att hjälpa till att ta fram strategier som hjälper medarbetare och chefer att hantera flexibiliteten och tillgängligheten, oavsett gränsdragningspreferens.
– Det var tydligt att det fanns olika syn på förväntningar kring tillgänglighet i organisationen. Vi såg att det fanns ett behov av att klargöra vad som egentligen förväntas av medarbetaren. Är tillgänglighet och flexibilitet en rättighet, en skyldighet, en förmån eller en börda? säger Matilda Martinsson.
De båda trycker på att organisationer, för att kunna komma vidare och lära sig att hantera flexibiliteten på ett för medarbetarna gynnsamt sätt, skulle vinna på att använda sig av en kartläggning likt den som använts i studien.
– Jag tycker att den här studien med integrerare och segmenterare var väldigt intressant och jag tror att den kan användas som en ögonöppnare för fler organisationer, säger Matilda Martinsson.
Boberg och Martinsson pratar även om att organisationer kan sitta i något av en rävsax, särskilt i branscher med partners och kunder globalt där verksamheten kräver arbete och kontakter utanför kontorstid. Det kan passa integreraren men vara en stress för segmenteraren.
– Det här är något som är svårt att lösa och kanske inte kan lösas nu, men det kan heller inte ignoreras eftersom att alla arbetsgivare enligt lag och förordningar har en skyldighet att skapa en dräglig arbetstillvaro och arbetsmiljö för alla medarbetare. Därför behöver vi lära oss mer om detta, så att alla får möjlighet till ett hållbart arbetsliv, säger Johanna Boberg.
Sara Bref