LINA forskar brett – men arbetsintegrerat lärande är alltid med

LINA (lärande i och för det nya arbetslivet) är en tvärvetenskaplig forskargrupp på Högskolan Väst med runt 50 forskare och 20 doktorander. Tillsammans beforskar de flera olika samhällsrelevanta fenomen, som till exempel e-hälsa, digitalisering, integration och pedagogiskt förhållningssätt.

Kristina Johansson och Ulrika Lundh Snis, foto: Sara Bref

Förra året blev det klart att KK-stiftelsen satsar på Högskolan Västs forskning genom ett 10-årigt stöd för att skapa en gemensam profil inom produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande (AIL).

– Vi hade aldrig fått igenom KK-miljön om inte AIL hade funnits, säger Kristina Johansson, docent vid Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.

Nu vid årsskiftet påbörjas rekryteringen till den nya KK-miljön Primus, som ska bygga vidare på tre av högskolans redan etablerade forskningsområden: produktionsprocesser, produktionssystem och industriellt arbetsintegrerat lärande.

– Vi har mycket med oss i och med att vi har AIL i LINA, säger Ulrika Lundh Snis, docent vid Avdelningen för informatik.

Stort behov av kompetensutveckling

Traditionellt har forskningen inom LINA rört sig runt offentlig sektor, skola och integration. Det har varit mindre inriktat mot industrin, trots att där finns ett stort antal yrkesverksamma som är i behov av utbildning. Men nu håller det på att ändras.

– Vi tar det ansvaret och närmar oss industriföretagen, säger Ulrika Lundh Snis.

Ett exempel är LINA-forskaren Monika Hattingers avhandling, som vi skrev om i vintras som handlar just om kompetensutveckling inom tillverkningsindustrin. Under 2018 kommer 7-8 avhandlingar inom AIL från forskningsmiljön.

– Vi har haft en ren ketchupeffekt på doktorer inom AIL-området, 7 stycken hittills 2018, säger Ulrika Lundh Snis.

Möten, kommunikation och sociala medier

Inom området e-hälsa tittar de bland annat på sociala medier på recept. Mötet mellan vårdgivare och vårdtagare har ju förändrats en hel del i och med internet och sociala mediers intåg. Nu utgör patienterna en otroligt heterogen grupp, där vissa till och med är mer pålästa än läkaren själv när det gäller just deras specifika tillstånd.

– Delar av kunskapen som förr var skråets har flyttats ut, men inte förståelsen för kunskapen, säger Kristina Johansson.

Det är bara en del av professionens kunskap som har förts ut. Det har också skapats en annan typ av kunskap som professionen förmodligen inte besitter, exempelvis praktiska tips om vad som fungerar väl i vardagen, sociala interaktioner, etc.

Vissa kan säkerligen få bra stöd av internet och patienter i samma situation, medan det för vissa patienter kanske kan vara en nackdel. Patienten som söker egen kunskap behöver stöttning och ett bollplank, något som är svårt att tillhandahålla för en slimmad vårdapparat. Därför tittar man nu på möjligheten att skapa möten på internet för att patienter ska kunna stötta varandralänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ett projekt som drivs tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården.

AIL under lupp

De tittar även på AIL, Högskolan Västs signum, som pedagogisk form. Högskolan Väst storsatsar på AIL i sina utbildningar men här i forskningsmiljön utforskas även nackdelarna med konceptet. För de finns.

– Det är ju vår roll. Vi ska beforska AIL, säger Kristina Johansson.

Ett exempel på något som behöver en lösning är det faktum att en ökning av psykisk ohälsa hos studenter identifierats hos co-op studenter, det vill säga de studenter som varvar studier med betalda arbetsperioder. Här samarbetar LINA med flera andra länder, bland annat Kanadalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, och man har kunnat se en dramatisk ökning av psykisk ohälsa hos studenter, som är än mer tydlig hos co-op-studenterna och speciellt hos kvinnor berättar Kristina Johansson.

Tydliga skillnader i förutsättningar

De har därför en ny studie på gång där de ska titta på könsbarriärer inom AIL, där co-op räknas in. Co-op finns mest inom traditionellt mansdominerade branscher och det är en stor fördel att redan innan utbildningen ha ett stort nätverk inom sin bransch.

– De kvinnliga co-opstudenterna är hela tiden i underläge. Det finns ingenstans de kan pysa, säger Kristin Johansson.

Även här ska de undersöka möjligheten att hitta stödet i sociala medier och även försöka skapa en bättre akademisk miljö även när studenterna inte är på campus. Det här är något de verkligen vill komma åt, men lösningen är snarare att hitta de stödjande funktionerna i stället för att minska ner på AIL, annars är risken att de här studenterna blir utsatta senare i livet istället.

Försöker utforma kittet

 

Ett annat, närbesläktat forskningsområde är hur man får studenterna att tänka teori när de är ute i arbetslivet och praktik när de är på campus.

– Det är ju inte gjort i en handvändning. Vi behöver stötta det multikontextuella tänkandet, säger Ulrika Lundh Snis.

LINA har ett brett internationellt nätverk och Kristina Johansson menar att det finns en strävan mot att AIL som fenomen kommer etableras som ett eget ”ämne” i forskarvärlden.

– Det finns en vilja att ämnesdisciplinärt fånga vad det här fenomenet handlar om, säger hon.

– Där är vi en stor spelare, säger Ulrika Lundh Snis.

 

Sara Bref

2018-09-27
2018-09-27