ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

En bukett av förslag för att förbättra SYV

Studie- och yrkesvägledningen (SYV) har länge varit styvmoderligt behandlad. Området har inte prioriterats och de som ska leda verksamheten har många gånger varit för dåligt insatta i allt som SYV kan bidra med. Sista januari ska Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning vara klar, den kommer att innehålla flera förslag med syfte att potentialen hos SYV ska kunna användas på ett bättre sätt.

– Samhället förändras allt snabbare. Arbetslivet förändras allt snabbare. Det är det perspektivet man måste se, var och en måste rustas med en förmåga att hantera återkommande val, säger Mikaela Zelmerlööw, huvudsekreterare i utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (U2017:10).

Mikaela Zelmerlööw. Foto: Privat/Photo by rawpixel on Unsplash

Marie-Hélène Ahnborg är särskild utredare, vilket innebär att hon är formellt ansvarig för utredningen, medan huvudsekreteraren är inblandad i stora delar av det praktiska arbetet. Ett av de områden de föreslår förbättringar kring är när under skoltiden eleven kommer i kontakt med SYV. Om arbetsliv och utbildningsvägar finns med i bakgrunden under hela grundskolan så får eleverna en bättre chans att i årskurs nio fatta ett väl underbyggt beslut, istället för att allt kommer på en gång när eleven ska välja till gymnasiet.

– Det finns ju inga andra kunskapsområden som man bara sköljs över av plötsligt, säger Mikaela Zelmerlööw.

Hon vill poängtera att det inte är meningen att tynga lärarna med ytterligare ett ämnesområde, utan att ta vara på de tillfällen som eleverna hela tiden möter under sin skoltid och väva in yrken och studievägar i undervisningen.

– Ofta är man ganska bra på det här i förskolan, säger hon.

De lärare som har det här tänket, som de har pratat med under utredningsarbetet, menar att det ger vinster i form av högre grad av motivation hos eleverna när de kan se kopplingen mellan det de håller på att lära sig och hur det hänger ihop med resten av livet.

Ledningen behöver stöttning

En annan fråga som kommer att tas upp i betänkandet är hur skolans huvudmän behöver stöd för att kunna utforma en medveten och klok strategi för SYV inom sin verksamhet. Men de vill inte ge något uttalat krav, till exempel att alla elever ska få tre vägledningssamtal, eftersom det då finns en risk att de som behöver mer än så inte får det. Vissa klarar sig bra med ett samtal och stöd av digitala verktyg, medan andra behöver återkommande samtal för att hitta sin väg genom och efter gymnasietiden.

SYV är också en viktig faktor i arbetet mot ett mer jämställt arbetsliv. Det handlar till exempel om att vidga perspektiven och medvetandegöra hur det ser ut, så att var och en kan fatta beslut om sin framtid som man blir nöjd med. Annars finns risken att man inte ens ser halva arbetsmarknaden när man funderar över sitt framtida yrke. Här kan SYV vara en viktig resurs på många olika sätt.

– Elever gör väldigt könstraditionella val. Det är såklart svårt om man först när man ska göra valet får bekanta sig med detta. Det är något som behöver ske i en process.

SYV-bristen måste lösas

Precis som när det gäller lärarkåren är ett av problemen att det råder en skriande brist på personer med examen inom studie- och yrkesvägledning. Om de förslag som utredningen överväger i betänkandet går igenom kommer dessutom behovet av utbildad personal att öka, därför överväger utredningen även förslag om hur personer som har en annan utbildning lättare ska kunna läsa in SYV-kompetens. Man har bland annat funderat kring en skräddarsydd utbildning för dem som nu arbetar som SYV utan relevant utbildning.

– Man behöver hitta vägar för att skapa möjligheter för dem att studera för att nå en examen, säger Mikaela Zelmerlööw.

Det behövs även fler platser på befintliga utbildningar, det är ett högt söktryck och en del av förslagen syftar till att vidga den flaskhalsen. Utredningen tittar till exempel på möjligheterna att fler lärosäten kan ansöka om examensrätt.

De flesta är överens om att SYV behöver stärkas, samtidigt som man inte kan lägga på skolan en massa ytterligare uppgifter att lösa. En av svårigheterna i utredningen har varit att lägga förslag som är kraftfulla utan att kosta mycket pengar, som inte tränger undan något annat. Åtgärderna måste få ta tid och arbetet måste få stöd för att det ska få genomslag. Det är sedan tidigare en väl känd problembild att det i hög grad är en styrnings- och ledningsfråga menar Mikaela Zelmerlööw.

– Det går inte att föreslå en sak som skulle hjälpa jättemycket för allt. Vi kommer att föreslå ett antal åtgärder, som ska ses sammantaget. Man kan inte lyfta ut ett av dem och tro att det kommer att hända särskilt mycket, säger hon.

 

Sara Bref

 

2018-11-29
ENCELL
2018-11-29
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information