Mjuka kompetenser allt viktigare

Vilken utbildning har du gått? Vilka kompetenser har du? Vad står det i ditt cv?
Frågan är hur stor roll det kommer att spela i framtiden.

Något som är svårt att dokumentera, men som blir allt viktigare på arbetsmarknaden, är förmågan att lära nytt, ställa om och hantera olika situationer på ett bra sätt. De mjuka kompetenserna är, eller kommer att vara, hårdvaluta.

När karriärsplattformen LinkedIn förra året trendspanadelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kring vad som är hetast globalt på arbetsmarknaden svarade över 90 procent av rekryterare att de mjuka kompetenserna är oerhört viktiga inom HR och rekrytering.

Intåget av AI på arbetsmarknaden gör att det som kallas hårda kompetenser och kunskaper inte räcker till på samma sätt längre, utvecklingen går för snabbt och det här är datorernas domän. För att nå långt behövs också till exempel kreativitet samt förmågan att anpassa sig och samarbeta. Enligt LinkedIns undersökning var de mest efterfrågade kompetenserna kreativitet, övertalningsförmåga, anpassningsförmåga, samarbetsförmåga, tidhantering och förmågan att ständigt lära nytt.

Just förmågan att lära nytt är i dagens arbetsliv central. Både för den som vill verka inom samma yrke hela livet och för den som vill, liksom Sandra och Annika som berättar om sina karriärväxlingar, prova något helt nytt. Det är få yrken där utvecklingen inte går framåt i en rasande fart.

”Yrken kommer bli mindre viktigt än kompetenser och färdigheter. Genom att utveckla befintliga och skaffa nya kompetenser kommer människor att kunna gå vidare i arbetslivet.”
Citatet kommer från tankesmedjan Futurions spaning om kompetensutveckling och framtidens arbetsmarknadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som baserades på SOM-undersökningen 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Där drar de även slutsatsen att det nu inte gäller att förbereda människor för en specifik karriär, utan för ” ett arbetsliv där de hela tiden måste lära sig nytt och även ha förmågan att byta inriktning.”

Den del av det livslånga lärandet som berör arbetslivet är högt på agendan både hos politiker, arbetsgivare, utbildningsväsendet och fackliga organisationer. I rapporten Tre perspektiv på livslångt lärandePDF lyfts risken med att livslångt lärande decimeras till fortbildning och kompetensutveckling. Om arbetsmarknaden lägger stor vikt vid mjuka kompetenser riskerar vi att skjuta oss själva i foten om synen på livslångt lärande blir alltför instrumentell.

Att utvecklas och lära som person, för sin egen skull, kan vara just det som gör att man senare klarar att navigera och framgångsrikt byta spår med den moderna arbetsmarknadens pressade tidtabell. Dessutom kan vara det som gör att man mår bra, vilket borde vara skäl nog att satsa brett på livslångt lärande.

 

Sara Bref

 

 

2020-08-27