Niklas Hill, SU. 

Han forskar om civilsamhället och dess handböcker

Niklas Hill har gått in på näst sista året på sin forskarutbildning vid Stockholms universitet. Han tog med sig sitt engagemang för civilsamhället och föreningsutveckling in i sin forskning, som han ägnar åt föreningshandböckerna. Både vad som faktiskt står i dem och vad man kan läsa mellan raderna.

Niklas Hill har djupdykt i föreningars egna skrifter, analyserat bland annat vad de lägger sin tyngdpunkt på, hur de skriver fram demokrati, vilka grupper som nämns och hur allt detta har förändrats över tid.

– Jag har 1949–2010 som undersökningsperiod så det har ju hänt ganska mycket, säger han.

De äldre föreningshandböckerna fokuserar mest på mötesformalia: så går en demokratisk omröstning till, det här är ordförandens uppgift och annat hands-on. Det är inte så reflekterande texter.

– Under väldigt lång tid så är det väldigt formalistiskt, en ganska enkel demokratisyn.

Handböckerna speglar sin tid, på åttiotalet är det till exempel tydligt att managementteorierna får ta plats. När invandrare kommer till Sverige är det visserligen lite eftersläpning men efter ett tag kan man se spår av det i föreningshandböckerna också. Men inte så mycket som man skulle kunna tro. Niklas Hills analyser visar att utrikesfödda ofta inte nämns över huvud taget, eller andra grupper för den delen. Föreställningen om att vägen till svenskheten går genom föreningslivet kommer lite på skam.

– En sak som jag har undersökt är synen på invandrare. Det är rätt mycket ’vi och dom’-tänk. Invandrare ses som en homogen grupp som förväntas ha språksvårigheter och vara mest intresserade av ”invandrarfrågor”, vad det nu kan vara.

Mycket som förenar

En av Niklas Hills förhoppningar är att föreningar inte ska behöva uppfinna hjulet varje gång. Det finns mycket gemensamt, man kan lära av varandra. Han har valt att titta på många olika typer av föreningar, och att fokusera på det som är gemensamt i stället för det stuprörstänk som ibland kan förekomma inom civilsamhället.

Han hoppas också att kunna bidra med en djupare förståelse för varför föreningar fungerar på det sätt de gör. Till exempel varför det kan gnissla mellan de yngre och de äldre medlemmarna.

– Nuförtiden finns det i föreningar en ganska annorlunda syn på frågor som demokrati och inkludering än för 20–30 år sedan. Då blir det ju svårt att förstå varandra generationer emellan, säger Niklas Hill.

De äldre föreningshandböckerna sitter på en del av svaret varför det kan bli diskussioner om hur föreningen ska skötas.

– I äldre handböcker är det ganska enkelt: Följ reglerna och ha majoritetsomröstningar, då är det demokratiskt. Oavsett om de som röstar förstår vad omröstningen handlar om. Många som är inskolade i det här tänket är fortfarande aktiva i civilsamhället och driver sina föreningar utifrån det. Men idag är det mycket mer fokus på inkluderande möten och att alla ska kunna göra sin röst hörd. Det är klart att det kan bli generationskrockar.

En demokratisk verksamhet

Mer än hälften av Sveriges befolkning är engagerad i någon förening och föreningarna spelar en viktig roll för demokratin. Men ofta drivs frågor om demokrati, inkludering eller integration som fristående projekt, frånkopplat från kärnverksamheten. Niklas Hill vill ha in de frågorna i tränarutbildningar, föreningsutbildningar, in i föreningens eget material.

Förutom sitt arbete vid Stockholms universitet så driver Niklas sedan tolv år tillbaka också bokförlaget Trinambai. Idén till förlaget föddes egentligen ur samma frågor han stöter på i sin forskning, civilsamhällets texter och tendensen till vattentäta skott mellan exempelvis olika studieförbund.

Trinambai betyder omvärld på friesiska, och utgivningen har ökat både i antalet titlar och antalet områden som täcks in. Nya intressanta manus är alltid välkomna.

–Vi har ju allt från forskning till barnböcker och allt däremellan. Och jag tänker att det finns en poäng i det också, att vi inte är så uppdelade. Det är många som först upptäcker våra praktiska handböcker, men sen är inte steget så långt till forskning. Just nu håller vi på att bredda oss från civilsamhället och demokrati till att också täcka in lärande i större utsträckning.

Niklas har själv skrivit både föreningshandböcker och barnböcker som är utgivna på förlaget. Förra året var han en av författarna till en ny antologi om lärande i civilsamhälletlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Trinambais första lansering 2021 var en nyöversättning av De förtrycktas pedagogik (Freire 1968)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som har blivit en klassiker i folkbildningssammanhang.


Sara Bref

2021-02-23