Ny rapport om civilsamhällets roll i integrationen

Under brinnande flyktingkris 2015 drogs en lång rad insatser och projekt igång i det svenska civilsamhället, för att välkomna och integrera de som tvingades fly hit. McMaster University i Kanada har sedan flera år drivit ett stort projekt för att analysera civilsamhällets roll i mottagningssystemet, där en del i det är att jämföra hur det ser ut i Sverige respektive Kanada. Den svenska delen av projektet har nu resulterat i en första rapport.

Omslag till rapporten Styrda fast ändå inte?

Syftet med den svenska delen av projektet Non-government organization facilitation of labour market and entrepreneurship experiences of Syrian refugees to Canada and Sweden är att i ett flernivåperspektiv undersöka hur civilsamhället i Jönköping har arbetat med att integrera flyktingar på arbetsmarknaden efter flyktingkrisen 2015. Den aktuella studiens forskningsfrågor har varit följande:

  • Med vilka har civilsamhällesorganisationerna i studien samverkat, och vilka är utmaningarna?
  • Varför har civilsamhällesorganisationer samverkat med andra aktörer?

Forskarna vid Encell och Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har samarbetat med Jönköpings kommun, Region Jönköpings län, Leader Västra Småland och föreningen Integrera Mera under arbetet, där man i den här första delen av projektet har intervjuat representanter från civilsamhälle och offentliga aktörer.

Ideell tradition

Slutsatsen i studien är att medan det formella ansvaret för integrationsarbete ligger på den offentliga sektorn, så har man med politiskt stöd och finansiell hjälp tagit vara på civilsamhällets engagemang. För genomförandet av integrationsarbetet har det därmed skett en maktförskjutning till den ideella sektorn. Detta har också kunnat förklaras av en djupt förankrad tradition av samarbete och ett brett samhällsengagemang i Jönköping.

Karla Escobar

Karla Escobar. Foto: Privat

– När jag började arbeta med studien insåg jag vilka interaktioner det fanns mellan civilsamhälle och kommunen eller andra myndigheter. Det är något som jag tyckte var fascinerande eftersom jag som nyexaminerad statsvetare har läst mycket om hur styrningen är centraliserad. Det är något som jag vill lyfta fram från resultatet i studien, att trots den offentliga styrningen av integration så sköttes en stor del av integrationsarbetet av civilsamhället. Det beror till stor del på den lokala samarbetskulturen i, säger statsvetaren Karla Escobar, som tillsammans med docent Marco Nilsson, även han statsvetare, och Helene Ahl, professor i företagsekonomi, har skrivit rapporten.

Konkurrens eller samarbete?

Studien visar att integrationsarbetet sköts av båda sidor, både civilsamhället och det offentliga, och det finns även samarbete och samverkan mellan olika aktörer inom civilsamhället. En av frågeställningarna i studien var nämligen om – och i så fall hur – de olika organisationerna konkurrerar med varandra, om medel och om deltagare. Även om konkurrensen om medel är en realitet så har de intervjuade berättat att det också finns mycket samarbete mellan aktörerna, till exempel när det gäller att schemalägga aktiviteter för nyanlända så att de inte krockar tidsmässigt.

– Det har varit så intressant att höra hur de jobbar med det rent praktiskt, säger Beatrice Ruderfors, som arbetade med studien när intervjuerna gjordes.

Fortsätter framåt

Karla Escobar fortsätter nu arbetet med nästa fas i studien, där man ska fördjupa sig ännu mer i hur civilsamhällets aktörer påverkar integration av flyktingar.

– Då kommer vi att analysera de olika tillvägagångssätten och hur effekterna av deras arbete skiljer sig mellan varandra. Detta ska jämföras med de tillvägagångssätt som vår partner i Hamilton kommer fram till i en studie som kommer att handla om flernivåstyrning, säger Karla Escobar.

Rapporten Styrda fast ändå inte? Flernivåstyrning och civilsamhällets arbete med att integrera flyktingar efter flyktingkrisen 2015 i JönköpingPDF finns på svenska och engelskalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Sara Bref

2021-02-23