Den psykosociala bördan av att leva med matallergi

Att vara allergisk mot mat påverkar barn och unga på en rad olika sätt, bland annat rapporterar både de och deras föräldrar en försämrad livskvalitet och en påtaglig påverkan på hur vardagen fungerar. En forskargrupp med forskare från Jönköping University (JU), Karolinska Institutet och universitetet i Manitoba, Kanada, har i en ny översiktsstudie tittat närmare på hur föräldrar och barn själva upplever hur det är.

Under de senaste två decennierna har vi sett en ökning av olika matallergier - ett omfattande hälsoproblem i Sverige och andra västländer. Cirka 20 procent av alla barn och unga har någon form av allergi och åtta procent är allergiska mot någon form av födoämne. Att veta hur barn och unga med matallergier mår är därför en angelägenhet som berör ett stort antal individer och deras familjer.

Studien består av två olika litteraturöversikter, där den första visar på vilket sätt matallergier påverkar föräldrarna.

- Föräldrar med barn som har matallergi mår generellt sämre än föräldrar utan barn med sådan allergi, skriver Nina Veetnisha Gunnarsson, universitetslektor i socialt arbete och en av forskarna bakom studien, i en bloggpost på JU:s forskarblogg Vertikals.

De föräldrar som har barn med svårare allergi, allvarligare reaktioner, rapporterar även mer ångest än de som har barn med mindre svår allergi.

- Det handlar då oftast om så kallade anafylaktiska reaktioner som kan vara dödlig och en oro över att barnet ska få i sig någon mat som hen inte tål. Det finns också en spänning mellan behovet att kontrollera barnets matintag och låta barnet leva ett normalt liv, skriver Nina Veetnisha Gunnarsson vidare.

Den andra översiktsartikeln visar hur allergin påverkar barn och unga själva.

- Det finns en tydlig påverkan på livskvaliteten, speciellt socialt, emotionellt och fysiskt, där livskvaliteten uppges vara sämre bland barn och unga med matallergi än hos barn och unga utan matallergi, skriver Nina Veetnisha Gunnarsson.

En annan aspekt som studien tar upp är att föräldrar bedömer sina barns livskvalitet och psykiska hälsa som sämre än vad barnen och de unga själva uppger.

- Även om det enbart var ett fåtal studier där både barnen själva och föräldrarna rapporterade om livskvalitén och den psykiska hälsan hos barnet så är det något som bör reflekteras kring, skriver Nina Veetnisha Gunnarsson.

Att det finns en negativ psykosocial påverkan är tydlig, och enligt forskarna heller inte speciellt förvånande med tanke på hur betydelsefullt mat är för oss människor, både fysiologiskt och kulturellt.

Enligt forskarna finns det dock mycket kvar att göra, till exempel behöver man undersöka vidare om det är just matallergin som påverkar den psykiska hälsan eller om det är relaterat till den generellt allt högre grad rapporterade psykiska ohälsan bland barn och unga.

Läs hela bloggposten på Vertikals

Kontakt