9,9 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, har i sin senaste utlysning om forskning för att förbättra vården och omsorgen för äldre beviljat medel på cirka 9,9 miljoner kronor till två projekt på Hälsohögskolan, Jönköping University.

Hälsohögskolan, Jönköping University, har tilldelats nära 9,9 miljoner i forskningsanslag från Forte.

Fakta om projektet

"Särskilda boenden som teknologiska habitat" har en etnografisk design med både kvalitativa och kvantitativa data. Fältstudier genomförs på tre särskilda boenden med deltagande observationer, intervjubaserade bedömningar, fokusgrupper och deltagarorienterade workshops.

Projektet bygger vidare på tidigare forskning inom gruppen, och ett samarbete med Jönköpings kommun har etablerats för det.

Projektet ”Särskilda boenden som teknologiska habitat – Digital teknik som stöd för medborgerlighet, delaktighet och värdighet för äldre som bor på särskilt boende” med Lena Rosenberg, professor i arbetsterapi, som projektledare har beviljats fem miljoner kronor. Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur digital teknik kan stödja medborgerlighet, delaktighet och värdighet för personer som bor på särskilda boenden.

Digital teknik lyfts ofta fram som en viktig strategi för att lösa olika utmaningar inom äldreomsorgen. Samtidigt är en dominerande uppfattning att teknikanvändning inom äldreomsorgen är knapphändig och digitaliseringen ligger framför oss i tiden, ändå förekommer det redan en stor mängd digital teknik på särskilda boenden. Bland tekniken som används kan man nämna exempelvis larm, låssystem, datorer och smarta telefoner. De äldre som flyttar in på de särskilda boendena är även ofta teknikanvändare – men de boendes egen teknikanvändning uppmärksammas sällan, varken i forskning eller i praxis.

Lära av teknik som redan används

– Projektets utgångspunkt är att utforska särskilda boenden som teknologiska habitat (hemvister) där interaktioner mellan boende, deras familj, vänner, personal och olika teknologier är ständigt pågående. På så sätt kan vi lära av teknik som redan används och bättre förstå hur införandet av ny teknik på särskilda boenden kan gå till, säger Lena Rosenberg.

Projektet kommer att genomföras på särskilda boenden i Jönköpings kommun.

Medverkar gör även Camilla Malinowsky, docent, Karolinska Institutet, Ann-Charlotte Nedlund, docent, Linköpings universitet, Dino Viscovi, lektor, Linnéuniversitetet och Caroline Fischl, universitetslektor, Jönköping University.

”Stress är en viktig faktor för att bättre förstå psykisk ohälsa”

Fakta om projektet

Projektet "Stress under livet (...)" kommer att använda tre olika longitudinella datakällor: Levnadsnivåundersökningarna (LNU) kombinerat med undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD), den svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), samt datamaterial baserade på det svenska tvillingregistret, SATSA, OCTO-Twin, och GENDER. Datakällorna kommer att analyseras ur ett livsloppsperspektiv och inkluderar flera mätpunkter.

Projektet ”Stress under livet och dess samband med psykisk hälsa och ensamhet i hög ålder” med Charlotta Nilsen, universitetslektor i gerontologi, som projektledare har beviljats nästan 4,9 miljoner kronor. Projektet syftar till att bidra med kunskap om hur exponering för olika typer av stressorer (faktorer som leder till stress) under livet påverkar risken för psykisk ohälsa och ensamhet i högre åldrar.

Stress är en viktig faktor för att bättre förstå psykisk ohälsa, men vi vet relativt lite om hur de olika stressorerna som orsakar stress i olika faser i livet förhåller sig till varandra. Det finns även starka samband både mellan stress och ensamhet samt mellan ensamhet och psykisk ohälsa, men riktningen på dessa samband under livet är ännu inte klarlagd.

Forskningen kommer att bidra med kunskap om hur exponering för olika typer av stressorer under livet påverkar risken för psykisk ohälsa och ensamhet i högre åldrar. Det tittar på hur stress, ensamhet och psykisk hälsa tidsmässigt förhåller sig till varandra under livsloppet och hur de kan förstärka varandras effekter. Projektet kommer även att undersöka hur modifierbara faktorer, såsom exempelvis socialt stöd, kan buffra negativa effekter av stress.

Följer ett stort antal individer under lång tid

Vidare kommer projektet att undersöka hur till exempel sociala nätverk, socialt stöd, sömn, fysisk aktivitet, diet, rökning och alkoholkonsumtion påverkar sambanden. Forskarna kommer även att studera om de olika sambanden skiljer sig mellan kvinnor och män i olika socioekonomiska positioner.

– Livsloppsforskning är viktig för att bättre förstå hur riskfaktorer, och friskfaktorer, ackumulerar över livsloppet, när under livsloppet risken är störst, samt hur olika riskfaktorer förhåller sig till varandra. Tack vare stora nationella kohortstudier (enkätstudier) kan vi följa ett stort antal individer under en lång tid. Denna typ av forskning kan ses som ett första steg i det förebyggande arbetet och bidra till att utveckla praktiska råd och interventioner, säger Charlotta Nilsen.

Medverkar i projektet gör även Deborah Finkel, Jönköping University, Lawrence Sacco Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Shireen Sindi, Karolinska Institutet, Caroline Hasselgren, Göteborgs universitet, och Martin Hyde, Swansea University, Storbritannien.

”Kommer bidra med ökad kunskap som är viktig för både individ och samhälle”

-Vi är mycket glada för att dessa två forskningsprojekt vid Hälsohögskolan har blivit beviljade medel från FORTE. Forskningsanslagen möjliggör viktig och angelägen forskning som berör äldre och åldrande ur olika perspektiv. Vi ser fram mot att följa forskningen och dess kommande resultat, säger Eleonor Fransson, forskningschef vid Hälsohögskolan.

- Detta är två samhällsnyttiga projekt inom områden som är viktiga för både individ och samhälle. Det är fantastiskt roligt att Hälsohögskolan genom projekten kommer att bidra till kunskapsutvecklingen för äldre personer och för samhället, säger Marie Ernsth Bravell, vd för Hälsohögskolan.