Skolverkets GD mötte skolchefer

– ”våga stå upp mot politiker”

I början av oktober samlades skolchefer från hela landet på Högskolan för lärande och kommunikation. Skolchefsinstitutet, som vänder sig till dem som leder rektorer och förskolechefer i privat eller offentlig sektor, bjöd in till sin höstkonferens. Temat var ”Att styra och leda i nya politiska landskap” och man lyfte bland annat hur politiken påverkar skolchefens arbete.

Peter Fredriksson

Dagarna avslutades av Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, som på ett frispråkigt sätt gav sin syn på situationen i svensk skola, myndighetens arbete samt skolledarens roll och möjligheter.

Bland annat lyfte Fredriksson fram skolsegregationen. Han visade siffror på skillnader i meritvärde beroende på bland annat kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund och hur mycket det kan skilja i andelen legitimerade lärare mellan skolor. Inga nyheter för någon egentligen men en del av skolledarens vardag, en vardag där vissa faktorer är statiska medan andra går att påverka. Men där elevernas möjlighet att få en bra utbildning alltid måste vara i fokus.

– Det där med skola, det handlar om väldigt mycket. I slutändan handlar det om liv och död, säger Fredriksson och visar statisk där det skiljer närmare tjugo år i livslängd mellan lågutbildade och högutbildade med olika förutsättningar.

Pushade för motivationshöjande arbete

Han menar att det är viktigt för skolledaren att arbeta med de verktyg som faktiskt går att påverka, där elevernas inställning och motivation är ett av de viktigare.

– Jag tycker att det är helt rimligt att ställa krav på elever. Och att ställa krav på föräldrar. Vi måste tillbaka till någonting där vi också ställer krav och har förväntningar på föräldrar och elever, säger han.

Självklart kom även lärarbristen upp till diskussion. En fråga som har varit skolledarens verklighet länge, där politikers rop efter mindre grupper eller fler undervisningstimmar i själva verket kan göra att fler elever möter en icke-behörig lärare.

– Det är ju bra med mer undervisning, om det är bra undervisning och om man har bra lärare som kan undervisa. Innan vi adderar mer undervisning ser vi till att den undervisning vi har är av bra kvalitet.

Fredriksson tror att eleverna gynnas av mycket undervisning med struktur och en mindre andel självständigt arbete, men att den typen av undervisning kräver en gedigen ämneskompetens och gedigen didaktisk kompetens. Och då är man tillbaka vid lärarbristen.

– Nu är det ju faktiskt så att vi inte har haft lärare under en lång period. Vi har en hög andel som undervisar i svensk skola som inte är behöriga. Jag tror att det har väldigt stor betydelse vem som står i klassrummet och undervisar våra elever.

Men något självklart recept på hur man ska komma åt att det enligt prognosen saknas 80 000 lärare om tio år har han inte. Det gäller att locka fler till lärarutbildningarna men Fredriksson tror inte att det räcker.

– Vi är nog ganska eniga om att vi inte kommer att hitta de där 80 000.

Tungrott myndighetssystem

Från åhörarna kom kritik bland annat mot att Skolverket och Skolinspektionen inte alltid bedömer situationer på samma sätt eller ger råd som är accepterade av båda myndigheterna. Likaså menade man att dokument och annat från Skolverket som en skolledare skulle kunna ha nytta av i sitt arbete är allt för omständligt utformade för att kunna användas i vardagen. Något som Fredriksson höll med om och som han berättade att man på myndigheten just nu arbetar med.

Han manade de samlade skolledarna att ta sig tid gå runt en dag i klassrummen för att själva bilda sig en uppfattning om vilka förutsättningar eleverna faktiskt har. Till exempel vilka läromedel som finns eller hur grupper ser ut. Skolledaren måste alltid ha lojaliteten till eleverna i fokus och kunna och våga stå upp mot de kommunala politikerna när det gäller att värna skolans uppdrag. Där menar han att Skolverket och Skolchefsinstitutet kan bidra med stöd.

Allt måste handla om att ge eleverna möjlighet till en bra utbildning och förutsättningar för att komma vidare i livet, till exempel till en eftergymnasial utbildning. Håll koll på hur stor andel av eleverna som är behöriga till nationella program. Det säger mer än bara möjligheten att läsa vidare.

– De är i jobb eller de är i studier, det går bra för de eleverna. Därför finns det anledning att vara upptagen av de där siffrorna, säger Peter Fredriksson.