Går det egentligen att mäta välbefinnande? Och vem är ansvarig för att vi mår bra?

I mitten av oktober samlades ESREA-nätverket Education and Learning of Older Adults, ELOA, till sin nionde konferens. Årets tema var ”Older adults’ well-being – The contributions of education and learning” och platsen var vackra Faro på Algarvekusten.

Det var omkring 50 deltagare på konferensen, 37 papers presenterades och de flesta EU-länder var representerade på något sätt. Det var även forskare från Kanada, Japan, Nya Zeeland och Indien på plats. En styrka är den heterogena bakgrund som ELOA-forskarna har, med representanter inom utbildningsvetenskap, ekonomi, gerontologi, psykologi och sociologi.

En fråga som många kom tillbaka till i sina presentationer var vikten av att kunna definiera de termer som används, för att veta att alla pratar om samma sak. Vilka är äldre? Hur kan man definiera välmående? Vad innefattar termen utbildning och vad menar vi när vi i stället använder lärande?

Hur mår du?

Särskilt well-being/välbefinnande är ett komplext begrepp, som ofta innefattar både subjektiva och objektiva parametrar. Forskare från olika discipliner angriper problemet på olika sätt, mäter olika saker eller ställer frågan annorlunda, vilket gör att det blir svårare att dra nytta av varandras arbete och få en bredare bild av forskningsläget kring exempelvis äldre personers välbefinnande.

– Det finns många personer som gör mycket bra saker men som är ovetande om varandras arbete. Vi borde försöka att organisera oss lite bättre, säger Marvin Formosa, professor vid University of Malta.

Det är ofta lättare att definiera när välbefinnande saknas. Och välbefinnande kan även bero på i vilken kontext du befinner dig. En äldre funktionshindrad fattig man i Portugal, som var ett av exemplen i en av de presenterade studierna, svarar med all säkerhet helt annorlunda på frågan om vad välbefinnande innebär jämfört med en frisk svensk pensionär som väljer att bo i Portugal under vinterhalvåret.

Mår vi som vi förtjänar?

En annan problematik som lyftes under konferensen var om forskningsresultaten riskerar att användas på fel sätt. Om man i forskningen konstaterar att ett aktivt liv, utbildning, sociala interaktioner och motion ökar chanserna för att må bra på ålderns höst så skulle makthavare kunna använda resultaten för att lägga hela ansvaret för individens välmående på individen själv.

På samma sätt finns det en fara i att lägga för mycket ansvar på individen för hur hen lär sig, eftersom det då skulle gå att använda vilken lärare som helst och skylla uteblivna resultat på eleverna.

Övergången från arbetslivet till pension kan ses som en av livets största omställningar, positivt för vissa men ångestfyllt för andra. Flera aktuella och kommande forskningsprojekt tittar på just den övergången. Samtidigt är hela livet fyllt av övergångar, när man börjar skolan, från skola till arbetsliv, när man blir förälder och så vidare. Kanske är övergångarna det som är livet och de perioder när status quo råder får ses som parenteser?

Ann-Kristin Boström, Malgosia Malec Rawinski, Sara Bref, Joel Hedegaard, Helene Ahl, Cecilia Bjursell och Magnus Schoultz. 

Glada svenska deltagare på konferensen (fr.v.): Ann-Kristin Boström, Malgosia Malec Rawinski (Stockholms universitet), Sara Bref, Joel Hedegaard, Helene Ahl, Cecilia Bjursell och Magnus Schoultz (Örebro universitet).

Sverige väl representerat

Fyra forskare från Encell var med på konferensen, och även Stockholms universitet, Linnéunivesitetet och Örebro universitet hade var sin representant på konferensen.

– Konferensen gav mig viktiga insikter om min forskning, dels genom att ytterligare ringa in mitt forskningsområde men även för ren utveckling av mina teorier. Konferensen bidrag även med en knuff framåt i form av motivation och ännu mer tilltro till mitt forskningsområde, detta som följd av mycket hög nivå av presentationer och diskussioner. Slutligen kan sägas att känslan är att jag att jag har hittat ett bra sammanhang och på ett sätt hittat hem! säger Patrik Standar, doktorand på Linnéuniversitetet. 

Här kan du se inspelningar från de presentationer som Encells forskare höll samt från Patrik Standar. Nästa ELOA-konferens hålls den 10 maj 2019 i Ljubljana.

University of Algarve

Konferensen hölls på University of Algarve i Faro, Portugal.


Sara Bref

 

2018-10-26
2018-10-26