I Cork lär sig grannarna av varandra

I den irländska staden Cork har man sedan många år arbetat fokuserat med det livslånga lärandet. Cork har blivit utsedd till en lärande stad, har startat en festival för det livslånga lärandet och nu arbetar man med ett projekt där det livslånga lärandet ska lyftas bostadsområde för bostadsområde.

2002 beslutade kommunfullmäktige i Cork att man skulle utveckla staden till en så kallad ”learning city”. Definitionen av en sådan är enligt UNESCOs Institute for Lifelong Learning ”en stad som effektivt mobiliserar sina resurser inom alla sektorer för att främja lärande från grundskola till högre utbildning, återuppliva lärandet i familjer och …… , möjliggöra lärande för och på arbetsplatser, utöka användandet av modern teknologi för lärande, främja kvalitet och excellens i lärandet och fostra för en lärandekultur genom hela livet. (UIL, 2013b)” Tanken från UNESCOs sida är att satsningen ska ge innevånarna mer makt, stärka kittet i samhället, öka det ekonomiska och kulturella välståndet och bidra till en mer hållbar utveckling.

Sedan 2004 har Cork arrangerat en årlig festival för livslångt lärande. Initiativet startade på gräsrotsnivå och i början var det aktiviteter under två dagar. Nu har den vuxit till en hel vecka och det finns över 500 programpunkter att välja mellan, alla gratis att delta i. En av framgångsfaktorerna med festivalen är att det inte finns några resurser alls, berättar Séamus Ó Tuama, forskare vid University Collage Corklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Därför finns det inget att konkurrera om. Alla aktörer som vill arrangera måste själva ha något med sig att erbjuda.

Seamus O Tuama

 

2017 stod Cork värd för UNESCOs tredje internationella konferens för learning citieslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.  Tidigare värdar för konferensen har varit Peking och Mexico City, så att nätverket nu kom till lilla Cork var en stor fjäder i hatten.

Cork har omkring 290 000 innevånare, staden hamnar långt ner på rankningar över exempelvis läskunnighet och matematikkunskaper. I vissa områden har närmare hälften av innevånarna inte gått klart skolan. Huvudmotiven till att man påbörjade satsningen mot att utveckla Cork till en learning city var att gynna investeringar, minska arbetslösheten och generellt förbättra livet för innevånarna genom att minska ojämlikheter och social exkludering. Man ville utveckla en kultur av livslångt lärande.

Grannar lär grannar

2014 antog Cork The Beijing Declaration on Building Learning Cities och sedan dess har bland annat projektet Learning Neighbourhoods startats. Arbetet började i två bostadsområden, Ballyphehane och Knocknaheeny. Efter det tillkom Mayfield och Togher och senare South Parish och The Glen. De sex områdena är väldigt olika, både när det gäller den fysiska miljön och vilka som bor där. I The Glen exempelvis, som ligger i norra delarna av Cork, finns det stora sociala och ekonomiska problem, det bor en stor andel nyanlända här och det finns även ett fängelse i området.

Projektet har varit lyckat och under 2019 är planen att utvidga med ytterligare två bostadsområden.

– Alla i ett bostadsområde funderar på projekt och sätt att lära tillsammans, säger Séamus Ó Tuama.

En av ambitionerna är att verkligen inkludera alla. Det finns inga regler om vem du ska vara för att få vara med, eller för att få komma med idéer. Du måste inte ha en viss ålder, du kan ha flyttat därifrån, bara jobba i området eller inte ha ett hem över huvud taget. Du kan vara nyinflyttad från ett annat land eller bo på ett äldreboende. Det spelar ingen roll. Alla som vill får vara med och skapa det lärande bostadsområdet.

Det handlar inte om utbildning

Initiativtagarna vill undvika att ordet ”utbildning” letar sig in i konceptet, eftersom det ofta är laddat med en massa tidigare erfarenheter, som kan se väldigt olika ut för olika personer. Därför används ”lärande” konsekvent. Förberedelser och planering hålls på publika platser, till exempel bibliotek, för att vem som helst ska kunna titta förbi och komma med input eller ställa frågor.

– Lärande mellan generationer är en viktig del av vår idé om vad lärande bostadsområden handlar om, säger Séamus Ó Tuama.

Han berättar till exempel om ett projekt där äldre kvinnor som höll på med konst och hantverk bjöd in tonårstjejer från en närliggande skola till sin verksamhet. Det utvecklades till långa relationer och ett ömsesidigt utbyte mellan två grupper som aldrig skulle ha träffats annars. Ett annat fint exempel är personer som bor på äldreboende som skapar tillsammans med skolelever. Där var grundidén att deltagarna var tvungna att komma överens om allt i processen. Varje moment. Något som föddes ur det var bland annat att en grupp elever ville lära sig att skriva med gamla tidens bläckpenna, vilket de äldre lärde ut med stor glädje.

Forskare följer utvecklingen

Koordinatorn för de lärande bostadsområdena är anställd av University College Cork, och forskarna följer projektet. Det finns uppenbara svårigheter att mäta om satsningen ger den effekt som man hade hoppats på, men tanken är att starta ett forskningsprojekt kring det när konceptet har satt sig lite mer.

Séamus Ó Tuama ska fortsätta sin forskning med bland annat intervjuer av deltagare i ett generationsöverskridande projekt i Togher under 2019.

– Vi kan se en större medvetenhet i bostadsområdena kring värdet av utbyte mellan generationer, säger han.

Cork har sammanställt några rekommendationer för den som är intresserad av att skapa en festival för livslångt lärande:

  • Börja i liten skala och bygg på. Uppmuntra nya aktörer att bara hålla i en programpunkt det första året, om de är överambitiösa kan de bli besvikna om det inte kommer så många deltagare.
  • Deltagande ska vara frivilligt.
  • Be alla aktörer att publicera och marknadsföra sina programpunkter, så väl som hela festivalens program. Förutom den praktiska nyttan så ger det en känsla av delägarskap.
  • Se till att de olika formerna för lärande som finns med är så varierade som möjligt och att alla typer av aktiviteter ges samma tyngd i marknadsföringsmaterialet.
  • Begränsa inte till offentlig sektor. Individer, ideella organisationer och näringslivet ska också vara en del av festivalen.
  • Ge alla som organiserar något i programmet uppmärksamhet och tacka dem för deras insatser, de gör allt ideellt. Det kan till exempel handla om tackbrev eller att arrangera en mottagning för alla.
  • Glöm inte att det är en festival – glädje och firande är kraftfulla medel för att ändra attityder till lärande.

 

Sara Bref

 

Här finns en rapport om de två första bostadsområdenas satsning på Learning neighbourhoods.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Séamus Ó Tuama presenterade Learning neighbourhoods vid ELOA-konferensen 2018 i Faro, Portugal. Här kan du se hans presentation. 

2018-12-17
2018-12-17