Kulturyrket som inte fanns firar 20 år

Yh-utbildningar startas och läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras. En av de riktiga långkörarna är den tvååriga utbildningen till Internationell kulturprojektledare i Göteborg, som firar 20 år i år. Runt 550 studerande har tagit examen härifrån och utbildningen stöttas av en mängd mindre organisationer inom kultursektorn.

Anna Johansen, Nätverkstan i Göteborg. 

Anna Johansen

Om professioner som tandsköterska och webbutvecklare kanske är relativt lätta att föreställa sig så är kulturprojektledare ett mer okänt, och ett vidare, begrepp.

– Den här yrkesrollen, kulturprojektledare, tror jag inte fanns som ord innan utbildningen startade, säger Anna Johansen, utbildningsledare på Nätverkstan, som driver utbildningen.

Men bara för att ordet inte fanns för 20 år sedan betyder det inte att ingen arbetade som det. Precis som i övriga branscher har även kulturen alltid haft någon som drar igång saker, som får möten och festivaler att hända eller som ror iland en utställning.

– Det finns många som kommer som till exempel har lagt sitt bands turnéer i alla år. Det är ju supermycket projektledning.

Ideella insatser kan tillgodoräknas

Ett högt söktryck till utbildningen gör att de måste välja, och där väger tidigare erfarenhet och engagemang tungt. De sökande granskas och poängsätts utifrån vad de har gjort, bland annat genom ett skriftligt prov och en intervju. Även om det inte är ovanligt med akademiker som vill komplettera sin utbildning med två år på yh, så är det inte självklart att de får plats.

– En person som har gått klart gymnasiet och är behörig och sen har jobbat ideellt med teater i sin kommun kan få jättemånga poäng och slå ut en som har en master i litteraturvetenskap, säger Anna Johansen.

Blandningen av erfarenheter och inriktningar blir till en oerhört spännande mix, som lyfter lärandet till ännu högre nivåer. I den vanliga kulturvärlden blir det lätt så att filmare på sin höjd träffar andra filmare. Här kan en före detta dansare från operan jobba i samma projekt som den som arrangerat rockfestivaler. Medelåldern är 29 år men spänner mellan dryga 20 upp till 60 år.

Unik bransch

Även om det finns andra utbildningar till projektledare så menar Anna Johansen att det inte går att översätta förhållningssätt och förutsättningar från exempelvis industrin direkt in i konst och kultur. De studerande får med sig bland annat projektmetodik, idéhistoria, demokrati, konfliktlösning, ledarskap och ekonomi, men även insikt i hur kultursektorn fungerar och finansieras och en förståelse för kulturarbetares vardag.

Yh-utbildning till internationell kulturprojektledare

De jobbar med skarpa uppdrag från start. Uppdragen kommer främst från kulturlivet i regionen och arbetet sker tillsammans med en mångfald av organisationer, och med uppdrag av väldigt olika art. Det är en stor fördel för klassen när det kommer till att ha insikt i olika typer av projekt, verksamheter och problemställningar.

Under utbildningen är det två LIA-perioder (lärande i arbetslivet) om 6 respektive 18 veckor. De studerande driver då olika typer av konstprojekt eller kulturinsatser på till exempel kulturhus, i det fria kulturlivet eller på landets, eller världens, större kulturinstitutioner. Nu finns till exempel en av Nätverkstans studerande på ett kulturcenter i Kapstaden och en annan har sin LIA på ett nycirkuskompani i Brisbane.

Olika yrkestitlar

Efter examen arbetar de som bland annat handläggare på kulturförvaltningar, konstnärer, kulturföretagare, utredare eller vad som närmast kan kallas kulturaktivister. Alla med en utbildning till kulturprojektledare i bagaget.

– Nu kan vi tycka att ordet nästan begränsar oss lite, säger Anna Johansen.

Yh-klass, internationell kulturprojektledare

Nästa omgång internationella kulturprojektledare

I höst planerar Nätverkstan att samla alumner för att fira 20-årsjubileet och för att fylla på med ytterligare input för dem som är mitt i yrkeslivet. Anna Johansen pratar om ”den reflekterande praktikern”, att deras studerande och alumner är intresserade av omvärldsfrågor, att fundera över varför något möter motstånd och att aktivt förstå samtiden och bidra till samtalet.

– Man vill inte arbeta med detta om man inte är intresserad av berättelser och komplexitet.

Personalen på Nätverkstan arbetar nu med att skapa ytterligare en yrkestitel som inte finns: Dialogdesigner. Förhoppningen är att få en ettårig yh-utbildning beviljad, där de studerande blir experter på samverkan mellan olika grupper, att hantera konflikter och främja delaktighet. Något som i sin tur ska vara en del i att stärka demokratin och de demokratiska samtalen. Det kan vara till exempel inom deltagarbaserad forskning, när en kommun ska presentera nya planer i dialog med medborgarna eller för att förbättra samtalsklimatet i en organisation. Nätverkstan har tidigare fått avslag på sin ansökan och Anna Johansen tror att en del i det är just att titeln inte är uppfunnen än.

– Det spelar ingen roll vad det heter, det finns i alla fall. Och det är jättemånga som jobbar med det.

 

Sara Bref

2019-04-23