Industrin lyfter yh-utbildningarna

En yh-utbildning måste ha branschen i ryggen och fylla ett behov på arbetsmarknaden, bara för att få finnas. Men engagerade företag bidrar med så mycket mer än bara det som syns på pappret, saker som ger ett stort mervärde för de studerande.

I en stor hall full med diverse apparater och maskiner, den ena mer avancerad än den andra, sitter två personer vid ett bord med varsin dator. Det är Kevin Johansson och Keyhan Saldjoughi som läser yh-utbildningen Automation- och robotingenjör vid Yrkeshögskolan Jönköping. De har ingen schemalagd tid i dag men väljer ändå att komma hit för att få fler timmar programmering.

– Våra lokaler är öppna till åtta, nio på kvällen och det brukar vara folk här hela tiden, säger Anders Rickman, verksamhetschef på Yrkeshögskolan Jönköping.

Längs en vägg står en rad reglerstationer som de genom sina datorer ska styra, för att kontrollera vattennivåer och mängder i olika behållare.

– Det finns riktiga resurser här, det här är på allvar, säger Keyhan Saldjourghi.

Keyhan Saldjourghi och Kevin Johansson på Yrkeshögskolan Jönköping

I rummet bredvid står fem robotar och på en tom yta ska det in en till. Det finns inte den här typen av resurser inbyggt i yh-systemet, det är bara möjligt på grund av det tighta samarbetet med branschen i kombination med personalens engagemang och uppfinningsrikedom. Lärarna håller utkik efter till exempel industrier som lägger ner, så att man kan köpa teknisk utrustning från dem billigt. 250 företag inom tillverkning och logistik i länet stöttar utbildningarna och de hör av sig om de ska byta ut delar av sin maskinpark och skänker robotar och annat till skolan.

– Företagen är en enormt viktig part för oss. Utan dem finns vi inte, säger Elisabeth Berglund, utbildningsledare.

Varierande bakgrund

Keyhan Saldjourghi har läst Computer Science på högskolan och har tidigare bland annat arbetat som mjukvaruingenjör. Eftersom ”allt blir automatiserat till slut” tänker han att en yh-utbildning inom automation är värdefull att ha med sig ut på arbetsmarknaden. Och han är imponerad över lärarnas kunnande, engagemang och högt ställda förväntningar på de studerande.

– Jag är verkligen nöjd, det är det bästa jag har gjort, säger han.

Kevin Johansson, som tidigare har arbetat som industrielektriker, funderar över vilket företag han ska vara på under nästa LIA-period (lärande i arbetslivet). Både Kevin och Keyhan värdesätter mixen mellan teori och praktik, mellan skola och yrkesliv.

– När vi går ut härifrån så kan vi faktiskt ta utbildningen och sätta den direkt i verkligheten, säger Kevin Johansson.

I en intilliggande sal har klassen i Produktionsutveckling föreläsning.

– De som går den här utbildningen, det är de som kommer att vara med och ta fram nya produkter inom industrin, säger Anders Rickman.

Just den här utbildningen drivs på tre orter, Jönköping, Värnamo och Nässjö. Tanken var att personalen skulle åka mellan orterna och de studerande växelvis skulle få sin undervisning på plats och på distans. Men de ville hellre åka med, så nu är det helt enkelt ett ambulerande yh-sällskap. Det fungerar bra, de har schemalagd tid 1-2 dagar i veckan och det blir mycket samåkning i gruppen.

– Det hade varit svårt om vi bara hade haft i Jönköping, för dem som bor i Värnamo, så det blir rättvist, säger Jagodin Basic som bor i Jönköping.

En fot i arbetslivet

Jagodin Basic arbetar heltid, har två dagar LIA i veckan på sin arbetsplats och har möjlighet att anpassa sitt schema så att det fungerar med studierna. En trappa upp sitter Guanxiu Xiang, som läser till CNC-tekniker – Automation, och han har ett liknande upplägg med sin arbetsgivare.

– Jag tycker att det är bra när man kan koppla ihop utbildningen och jobbet, säger Guanxiu Xiang.

Fr.v: Björn Åsborg, Guanxiu Xiang och Jonathan Ydreborg.

De studerande är hett eftertraktade när de tar examen och Anders Rickman berättar att det egentligen finns 2-3 jobb som väntar på varje person.

– Vi får stoppa företag från att anställa dem under studietiden, säger han.

De hade 100 studerande förra läsåret. Nu är det 150 stycken och till hösten ska 250 personer rymmas. Ett kärt problem som bland annat kräver större lokaler, men vad arbetsmarknaden anbelangar skulle de kunna utbilda ännu fler. Ändå står det platser tomma på en del av Yrkeshögskolan Jönköpings tolv utbildningar. Det gäller att nå igenom bruset.

Sara Bref