ENCELL

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Intervju: Matilda Ernkrans om det livslånga lärandet

Matilda Ernkrans poängterar det livslånga lärandets viktiga roll, för samhället såväl som för individen. Men hon vill ännu inte ge några konkreta besked om vad som kommer att göras för att främja det, utan avvaktar remissvaren på styr- och resursutredningen.

Matilda Ernkrans Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

För att få högskolor och universitet att spela en viktigare roll i det livslånga lärandet pekar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, på vikten av att studiemedelssystemet anpassas efter dagens behov av utbildning längre upp i åldrarna, att lärosäten kan fokusera mer på korta flexibla kurser men även att själva kunskapsinnehållet i utbildningarna kan behöva anpassas efter arbetsmarknadens behov.

– Vi lever ju i en tid där vi jobbar längre och vi jobbar med olika saker, i en allt snabbare teknik- och samhällsutveckling, och det gör att kompetens blir ett mer rörligt begrepp. Ingen är längre fullärd inför ett helt arbetsliv när man avslutar en utbildning. Livslångt lärande för mig är att man har möjlighet att under sitt liv få bygga på med kunskaper, både fortbilda sig och ombilda sig och utbilda sig genom livet, säger hon.

Avvaktar åsikter om STRUT

Matilda Ernkrans inväntar nu remissinstansernas kommentarer på styr- och resursutredningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, svaren ska vara inne senast den 24 juni. Innan hon har läst dem vill hon inte uttala sig om vilka av utredarens förslag som kan komma att realiseras. Januariavtalet innebär ändå att man redan har kommit en bit på väg, menar hon, genom bland annat fortsatt satsning på kunskapslyftet och en påbörjad förändring av studiemedelssystemet.

– Jag känner mig väldigt trygg i att jag har fått en gedigen utredning, som nu är ute på remiss. Här finns mycket spännande förslag och regeringen kommer att återkomma när vi har haft remissrunda och dialog omkring detta. Men jag känner mig väldigt stark i att vi tar oss an framtiden utifrån att vi är tydliga med att vi ska stärka högre utbildningens roll i kompetensförsörjningen och vi ska se till så att den finns tillgänglig i hela landet, jobba mer med distansutbildningar och se till att vi har ett studiemedel som hänger med högre upp i åldrarna, det vill säga när människor måste ombilda sig och fortbilda sig genom livet. Jag tycker att vi är bra igång men man måste ta en sak i taget.

Bra samverkan kan bli utmärkt

En av de sakerna som Matilda Ernkrans vill arbeta för är en utökad samverkan mellan högre utbildning, näringsliv och offentlig sektor. Redan idag har vi i Sverige en mycket bra samverkan, menar hon efter att ha pratat med kollegor i Europa, men samverkan kan bli ännu bättre. Hur det ska göras återstår att se, även där spelar remissvaren från styr- och resursutredningen roll.

– Grunden för samverkan är ju att de parter som samverkar tycker att det ger ett mervärde. Jag har haft möjlighet att besöka ett antal olika lärosäten under mina första 100 dagar som minister och oavsett om jag besöker äldre, stora, forskningstunga universitet eller om jag besöker nyare universitet eller högskolor så har alla hittills vittnat om att samverka med det omgivande samhället är alldeles avgörande för att man ska hitta rätt för framtiden.

Hon upplever att det finns en god grund för att jobba vidare med samverkan, något som hon bland annat pratade om när hon deltog på konferensen Högskola och Samhälle i Samverkan i Örebro i mitten av maj.

Sätter hoppet till den fria forskningen

Den relativt nyblivna forskningsministern har också att hantera en tid där det stundtals höjs röster som misstror vetenskap och högre utbildning, där forskares resultat och kunskap i för liten utsträckning används som underlag för åsikter och beslut.

– För mig är det väldigt mycket så att forskningen på många sätt står för hoppet och vägen framåt. Det är just när våra samhällen står inför stora utmaningar som tilltron till vetenskapen är så viktig och det är också det som jag tycker gör samhället motståndskraftigt. Inte minst i dessa tider när det är mer av falska nyheter, och till och med påhopp på rättsstatens principer och demokratins grundvalar. Då är det ännu mer viktigt att vi faktiskt står upp för den fria forskningen och den fria akademin. För svensk del så är ju den fria forskningen inskriven både i grundlagen och högskolelagen och det är väldigt viktigt för mig att Sverige vilar i detta. Att vi kan vara tydliga med att vetenskapliga fakta ska användas på rätt sätt, som dom är avsedda.

 

Sara Bref

2019-05-24
ENCELL
2019-05-24
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information