De nya vägarna är utstakade – politiken måste bestämma riktning

Metoder för att uppnå ett mer jämlikt utbildningssverige och insatser för att motverka bristen på kompetens finns. Nu är det dags för politisk handlingskraft. Vi har intervjuat Jerry Engström på Campus Västervik, om nuläget och framtiden för en mer tillgänglig högre utbildning.

Svensk arbetsmarknad står inför ett antal problem. Det saknas utbildad arbetskraft inom ett flertal områden, och prognosen är inte god. Människor som väljer att flytta för att utbilda sig på högskola flyttar inte tillbaka till sin hembygd i särskilt stor utsträckning, vilket leder till ännu värre kompetensbrist och dessutom minskad befolkning i landsortskommunerna. Människor som är mitt i arbetslivet och vill byta spår eller bättra på sin kompetens genom att läsa på högskola har svårt att byta bostadsort. Utbildningsklyftorna ökar. Debatten, med svarta rubriker, tenderar att handla om problemen men inte lika mycket om lösningarna.

Men lösningarna, de finns egentligen redan. Bland annat har man i det Vinnovafinansierade projektet Nya vägarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vars syfte är att stärka samverkan för att fler ska få tillgång till högre utbildning, samlat på sig erfarenheter och insikter om hur en utlokalisering av den högre utbildningen kan gå till i praktiken.

Lokalproducerad forskning

Campus Västervik, som nu har funnits i över 20 år, är ett strålande exempel på det. Sen några år tillbaka pågår dessutom arbete med att utöka verksamheten genom att bygga upp en egen forskningsmiljö, till våren kommer den bland annat att innehålla elva licentiater.

Jerry Engström

– De första sex annonserna som vi hade ute hade vi 38 sökande på. Fler än hälften var från regionen, ingen av dem hade möjlighet att söka forskarutbildning någon annanstans. Där kan man ju se att om vi pratar om kompetenshöjning av medborgare i den här typen av kommuner så är det verkligen det, säger Jerry Engström, campuschef på Campus Västervik och en av de drivande i projektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Det här är alltså redan högutbildade personer, som av olika anledningar vill bo kvar på sin ort men som har ett sug efter att forska. Det innebär också att de med största sannolikhet kommer att stanna kvar på orten även efter avslutad forskarutbildning, vilket gör att det är just de här människorna som landsortskommuner som Västervik letar efter. Det är de som behövs här. Tillsammans med alla socionomer, sjuksköterskor och andra som under drygt två decennier har slussats ut från Campus Västervik, där en klar majoritet nu har arbete i regionen.

Stort intresse

Att bygga en forskningsmiljö på en ort som inte har någon högskola eller något universitet har väckt frågor, och på sina håll skepsis, men intresset från politiken och näringslivet är stort när det gäller samverkan kring forskningen.

– Alla forskningsfrågor tar sitt avstamp i ett landsbygdsperspektiv. Det handlar om hållbarhet mot ungdomar, mot unga vuxna, mot äldre, mot allt där emellan. Ett grepp kring att leva och verka långsiktigt i den kontext vi bor i. Hur gör man det på ett bra sätt? säger Jerry Engström.

En professor kommer att finnas på plats på campus som bihandledare, huvudhandledarna finns på de lärosäten som man har samarbete med. Satsningen har även resulterat i ett intresse att eventuellt förlägga doktorander hit.

Campus Västervik får ofta studiebesök, både från lärosäten och från kommuner. Campus byggs ut för tredje gången på fem år och Jerry Engström berättar att det finns ett brett politiskt stöd här för satsningarna, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska fungera så som den gör idag.

– I slutänden är det våra politiker som fördelar pengarna. Vår verksamhet i ett Västerviksperspektiv är ju en strategisk verksamhet, man menar också att det kanske är den mest strategiska näringslivssatsningen som görs. Idag finns det väldigt höga politiska ambitioner och mål.

I maj arrangeras det en konferens på temat. Konferensen vänder sig till personer med intresse för ökad tillgång till högre utbildning i hela landet – för kompetensförsörjning och livslångt lärande – men också för en god och demokratisk samhällsutveckling.

Datum: 13-14 maj 2020
Plats: Västervik
Läs mer här.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Politik på lokal- och riksnivå

När tjänstemän och politiker från andra kommuner kommer hit för att inspireras och lära så är Västerviks politiker med och ”pratar med politiker på politikers vis”. Jerry Engström betonar att han hela tiden har försökt gå hand i hand med politiken.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att politiken är med på banan och ser nyttorna. Idag är det väldigt enkelt men vi har hållit på i 23 år, det är klart att effekterna syns på ett annat sätt. Gå ut på en arbetsplats här så finns det studenter där som har pluggat hos oss.

En del av erfarenheterna från arbetet på Campus Västervik kommer andra till del genom projektet Nya vägar, som är ett samverkansprojekt inom ett Vinnovaprogram kallat K3-kunskapstriangeln, där flera kommuner och lärosäten deltar. Efter nyår kommer de med en rapport med tydliga förslag för hur visionen om landsomfattande tillgänglighet till högre utbildning skulle kunna bli verklighet.

– Vi kan presentera en idé som är möjlig, som man kan följa så att man inom rimligt geografiskt avstånd kan ha tillgång till högre utbildning, säger Jerry Engström.

Han tror att projektet har bidragit till att öka medvetenheten i frågan, och belyst den från ett perspektiv som är betydligt mer verklighetsnära än tidigare för de 196 landsortskommuner i Sverige som saknar ett eget lärosäte. Hos ett antal högskolor och universitet finns viljan att utveckla olika typer av samverkan, som kan ge vinster för alla parter. I vår håller Nya vägar ett seminarium i riksdagen kring sina förslag, det är på högsta politiska nivå det behöver börja hända saker nu.

– Den största utmaningen är att få någon form av politisk vilja och uttryck att nu börjar vi jobba med detta. Det kräver lite mer handpåläggning. Det finns ändå ett ganska starkt intresse av det här men det är några steg kvar. Om regeringen pekade ut en riktning så skulle mycket vara vunnet.

 

Sara Bref

2019-12-18
2019-12-18