Fördjupa dig inom livslångt lärande

För den som på egen hand vill fördjupa sig inom livslångt lärande, kanske tillsammans med andra i en studiecirkel, finns det gott om material att använda. Vi har satt ihop fem områden som kan beröras i en sådan fördjupning, med exempel på material som kan utgöra underlag för studier och vidare diskussion.


Teorier om livslångt lärande

Genom att ta med teorier om livslångt lärande, och områdets utveckling genom historien, i de diskussioner som förs idag kan man få en ökad förståelse för vad livslångt lärande är, hur och varför det sker och på vilket sätt det kan främjas. För samhällets såväl som för individens bästa.

Text: Formellt, icke-formellt och informellt lärande
Encells affilierade forskare Satya Brink går igenom formellt, informellt och icke-formellt lärande.

Blogg: Collearn - collaborate and learnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Genom bloggen Collearn utvecklar Cecilia Bjursell och Annika Engström idéer kring livslångt lärande och lärande i organisationer. Via bloggen förmedlar de aktuell forskning inom sina intresseområden och öppnar för dialog och samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället.

Podd: Livslångtlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Livslångt är en podd om livslångt lärande som görs av RISE – Research Institutes of Sweden. Programledare är Katarina Pietrzak som möter gäster, ibland tillsammans med Carl Heath och Lars Lingman. De samtalar om forskning, om människors syn på lärande och kunskap, utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, om hur livslångt lärande blir till med mera.

Film: Ideology and lifelong learning
Cecilia Bjursell talar om ett föränderligt arbetsliv, behovet av livslång vägledning och ideologierna bakom livslångt lärande:


Strukturer för lärande

Sverige har en gedigen tradition av utbildning för vuxna. I ett internationellt sammanhang karaktäriseras det svenska systemet för livslångt lärande av en bredd med många olika aktörer samt att vuxnas deltagande i utbildning är högt. Det finns flera utbildningsformer för vuxna deltagare och tillsammans täcker de alla nivåer, från grundläggande utbildning för vuxna till högre utbildning.

Rapport: Tre perspektiv på livslångt lärandePDF
Professor Cecilia Bjursell går i rapporten igenom tre perspektiv på livslångt lärande, samt hur det svenska systemet för livslångt lärande är uppbyggt.

Rapport: En hållbar infrastruktur för vuxnas livslånga lärandelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Rapporten, skriven av Anna-Carina Ramsten, Cecilia Bjursell och Rebecka Engström, är ett resultat av det analysarbete som Vinnova gjorde våren 2020 i syfte att bistå regeringens samverkansprogram i deras arbete. Synpunkter lämnades av gruppen för myndighetssamverkan som består av Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Universitetskanslersämbetet och Tillväxtverket

Text: De nordiska ländernas system för vuxnas lärande
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) visar i en översikt vad de nordiska länderna har gemensamt kring livslångt lärande, och hur de skiljer sig åt.

 

Jämlika utbildningsmöjligheter

Utbildningsnivån i befolkningen skiljer sig stort mellan olika kommuner, och det finns ett samband med hur långt det är till närmsta lärosäte. Den geografiska tillgången till utbildning är en fråga både för regional utveckling och för individens frihet.

Rapport: Hur kan vi utveckla mer strukturerad samverkan och hållbara lösningar för stärkt tillgång till högre utbildning i hela landet?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Rapporten sammanfattar resultat som framkommit ur projektet Nya Vägar. Rapporten vänder sig till alla med intresse för högre utbildning, kommunal och regional utveckling, samverkan mellan akademi och andra samhällsaktörer.

Film: Livslångt lärande för alla och överallt
Cecilia Bjursell om livslångt lärande, hur det har diskuterats och diskuteras. Anförandet var en del av konferensen Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet 2020:


Lärande sent i livet

Äldre blir allt fler och allt friskare. Att fortsätta lära nytt även efter pensionen främjar välmående, och är därmed positivt både för individ och samhälle. Skillnaden mellan olika grupper när det gäller deltagande i utbildningsaktiviteter sent i livet är tydlig, faktorer som påverkar är bland annat kön och tidigare utbildningsnivå.

Text: Growth Through Education: The Narratives of Older Adultslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
In the present paper, the learning of older adults in a Senior University context is captured by means of stories written by the participants themselves. The examination of older adults' stories, as they look back on life or any narrative that connected to a specific area of life, can contribute to our understanding of growth later in life.

Film: Existentiella perspektiv på lärande sent i livet
Cecilia Bjursell har i flera år forskat kring äldres lärande och nyligen samlade hon berättelser från personer på Senioruniversitetet. Här diskuterar hon utifrån forskningen i ett tio minuter långt klipp:

Film: Folk high schools and older adults learning
Joel Hedegaard och Martin Hugo presenterar sin forskning om äldre personer som läser på folkhögskola:


Digitalisering

Sverige är ett av världens mest digitala länder. Vi går till doktorn, banken, universitetet, parkeringsautomaten och affären genom vår telefon. Tekniken öppnar många dörrar och inkluderar grupper, men stänger samtidigt andra ute. Det digitala utanförskapet är som störst bland våra äldre och ökar med stigande ålder.

Text och film: En reflektion över demokratin, digitaliseringen och det livslånga lärandetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Carl Heath på RISE reflekterar över demokratin, digitaliseringen och det livslånga lärandet. ”Ett gränsland jag kommit att fundera mycket över de senaste åren såväl i mitt tidigare regeringsuppdrag som särskild utredare att värna det demokratiska samtalet, som i mitt arbete på RISE.”

Text: Ojämlik digital social inkludering för äldre
Vilka möjligheter vi har att träffas digitalt varierar. Ulli Samuelsson, forskare vid Encell och Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, fokuserar som forskare ofta på äldre personer, vilket också är den grupp som på många sätt drabbats extra hårt av Covid-19. Att vara äldre innebär inte med automatik att man inte är digitalt delaktig, men det digitala utanförskapet är som störst bland våra äldre och ökar med stigande ålder.

Film: Digitalt utanförskap – en generationsfråga?
Ulli Samuelsson föreläser om det utanförskap som kan följa i digitaliseringens fotspår:

2021-08-24