Att bli kvinnlig företagare i gulfstaterna

Hur etablerar kvinnliga företagare sig i gulfstaterna och hur får de sin verksamhet att växa i ett mansdominerat samhälle? Sumaya Hashim, forskare vid Jönköping International Business School (JIBS), har i sin doktorsavhandling undersökt företagande i de arabiska gulfstaterna och kvinnors upplevda erfarenheter i den kontexten.

Sumaya Hashim föddes i Bahrain men bodde som barn i Sverige i elva år. Att komma till Sverige blev något av en kulturchock. Upplevelsen väckte en mängd frågor, särskilt när hon var i tonåren, om Mellanöstern, kvinnors roll och i förlängningen om hennes egen identitet som en person med en fot i varje kultur.

Sumaya Hashim stands smiling out at the camera, she is holding a bunch of flowers and standing in front of a wooden board where her thesis is hanging up by a nail.

Sumaya Hashim flyttade från Bahrain till Sverige 2016 för att doktorera vid Jönköping International Business School. Hon försvarade sin avhandling om kvinnligt företagande den 23 september 2021.

Efter gymnasiet flyttade Sumaya Hashim tillbaka till Bahrain, men återvände till Sverige 2016 för att påbörja sin forskarutbildning vid JIBS, Jönköping University. Då kände hon att hon kunde återvända till de frågor som väckts under barndomen och utforska dem genom ämnet entreprenörskap.

– Min forskning har varit ett sätt för mig att ta upp de frågor som jag fascinerades av som tonåring, förklarar hon. Den är också ett sätt för mig att ge tillbaka till samhället genom att bidra till en bättre förståelse av hur det verkligen är att vara kvinna och företagsägare i gulfstaterna.

Modernitet och tradition i Gulfstaterna

Gulfstaterna har gått igenom en period av omvälvande förändring. Det välstånd som upptäckten av olja skapat i dessa stater har lett till en moderniserad infrastruktur, hög läskunnighet (särskilt bland kvinnor) och ett väl utbyggt hälso- och sjukvårdssystem. Ansträngningarna för att komma bort från en statligt ägd oljeberoende ekonomi har lett till att regeringen har investerat i och uppmuntrat privat företagande. Så det är en bra tid att vara företagare i Bahrain.

"... de tydligt avgränsade roller som män och kvinnor har inom familjen innebär att kvinnor kan möta ett visst motstånd när de börjar fundera på att starta eget företag"

Men trots dessa nya trender och den ekonomiska utvecklingen finns det en institution som inte har utvecklats eller förändrats i takt med samhället: familjen. Inom den offentliga sfären uppmuntras både män och kvinnor att skaffa sig en god utbildning och sträva efter ett högavlönat jobb, men i den privata sfären, familjen, förväntas de fortfarande hålla sig till de traditionella könsrollerna.

– Mannen är familjens överhuvud, den som fattar beslut och ansvarar inför Gud när det handlar om att försörja familjen ekonomiskt. Det finns inget som hindrar en kvinna från att arbeta, men hon har inget försörjningsansvar för familjen enligt religionen, kulturen eller lagen. Män fostras till att vara maskulina, medan kvinnor fostras till att vara feminina. På många sätt gynnas kvinnor av det enorma stöd som familjen ger, men de tydligt avgränsade roller som män och kvinnor har inom familjen innebär att kvinnor kan möta ett visst motstånd när de börjar fundera på att starta eget företag. Motståndet beror också på det sociala kontrakt som skapades under oljeeran och som uppmuntrade män och kvinnor att söka anställning inom den offentliga sektorn och väletablerade företag i den privata sektorn, förklarar Sumaya Hashim.

A muslim family around the dinner table. A woman is standing up, serving food. She is smiling.

Familjen spelar en viktig roll i det arabiska samhället i Gulfstaterna. I familjens privata sfär förväntas män och kvinnor följa tydliga könsroller. (bild: iStock)

Olika former av maskulinitet

Sumaya Hashims forskning tittar på olika former av maskulinitet som uttrycktes av män i gulfstaterna.

Ansvarig – uttryckt av en man som erkänns som familjeöverhuvud och försvarare av samhällets normer. Han ansvarar för familjens försörjning och kommer att ge kvinnan råd och vägledning och har befogenhet att legitimera (eller undergräva legitimiteten hos) hennes verksamhet.

Förstärkande – uttryckt av medelklassmän i familjen med bra yrkeskarriärer och höga inkomster, som kommer att investera i eller stödja kvinnans företagsverksamhet. Stödet till kvinnan ges förutsatt att hon i första hand fullgör sina traditionella kvinnliga uppgifter inom familjen. I denna kontext läggs dessa uppgifter ofta ut på andra kvinnor.

Exploaterande – uttrycks av män i både den privata och den offentliga sfären. Denna form av maskulinitet uttrycks främst av män som saknar ekonomiska och/eller icke-ekonomiska resurser och exploaterar eller dränerar kvinnans ekonomiska resurser. Denna typ av maskulinitet kan också sänka en kvinnas självkänsla genom manipulation eller till och med misshandel.

Brobyggande – uttrycks främst av män med makt utanför familjekontexten, på arbetsplatsen och i statliga institutioner. Dessa män agerar som mentorer och underlättar för kvinnorna genom att undanröja sociala hinder och ge tillgång till användbara resurser och nätverk.

Att hantera maskulinitet

I ett mansdominerat samhälle som Bahrain är det helt avgörande för kvinnliga företagare hur de interagerar med män. Forskning om kvinnors företagande har ofta utgått från anglosaxiska teorier om maskulinitet. I väst utgår man ifrån att en företagare är en vit medelklassman och att kvinnliga företagsägare ofta måste ”bete sig som en man” för att lyckas. Men om vi vill ta reda på mer om kvinnliga företagare i gulfstaterna måste vi, enligt Sumaya Hashim, också undersöka hur maskulinitet uttrycks av män i den kontexten, eftersom den sociala ordningen ser annorlunda ut där.

– I min forskning såg jag att kontexten Bahrain, en av gulfstaterna, innefattar fyra former av maskulinitet som uttrycks av män och som kan begränsa, uppmuntra, ta resurser från eller förstärka kvinnors företagsverksamhet (se faktaruta). Kvinnliga företagare var tvungna att hantera dessa olika former av maskulinitet genom att antingen lyda de som begränsade dem, eller samarbeta med och slå ihop sina resurser med de som uppmuntrade dem, eller genom att göra motstånd mot de som var mer destruktiva och utnyttjande. Hur de hanterade olika former av maskulinitet påverkade deras företagsverksamhet.

Och hur är det för kvinnor som har lyckats starta eget utan någon man med i bilden? Sumaya Hashim tittade på 24 fallstudier av bahrainska kvinnor som hade gått igenom en skilsmässa. Detta är ofta inte bara en lång och stressande process i gulfstaterna utan kan också skapa problem på grund av det sociala stigmat med en skilsmässa.

– En skilsmässa är inte bara en privat process mellan två personer – hela familjen kan involveras. Ibland ger familjen kvinnorna det stöd som de behöver, men ibland blir familjen ytterligare ett hinder för att få igenom en skilsmässa. Mannens roll som familjeförsörjare gör att mannen får ett övertag när det gäller att få vårdnaden om barnen i vårdnadstvister. Överraskande nog stigmatiseras kvinnorna också av andra kvinnor, förklarar Sumaya Hashim.

Hon och hennes medförfattare konstaterade att alla kvinnor i deras undersökning som hade gått igenom en skilsmässa hade upplevt en period då de kände att deras liv var meningslöst. Det intressanta är dock hur dessa kvinnor kunde skapa och återupprätta nya källor till mening. I de fallstudier som hon undersökte hade 20 kvinnor startat eget företag efter skilsmässan. Företagande var en av olika aktiviteter som de deltog i och som ledde till självkännedom, självförverkligande och självacceptans.

– Dessa kvinnor hade känt sig som fångar i sitt äktenskap, de hade gått igenom en fruktansvärd skilsmässa och mådde riktigt dåligt. Att starta ett eget företag var ett sätt att skapa ny mening i deras liv. När de väl kommit på fötter igen, med ett framgångsrikt företag, var det många av dem som också kände en stark önskan att hjälpa andra kvinnor.

A veiled muslim woman sits at an outdoor table, working on her laptop.

Genom sin forskning fann Sumaya Hashim att entreprenörskap var en av aktiviteterna som hjälpte kvinnor i Bahrain att återhämta sig och känna sig bemyndigade igen efter en skilsmässa.

Bekräftelse som företagare

Så hur kommer kvinnliga företagare i gulfstaterna till den punkt där deras företagande respekteras och tas på allvar? Sumaya Hashim visar i sin forskning att legitimitet är en process med olika faser som kvinnorna går igenom.

Först får en kvinna en egen känsla av att hon har en bra idé som är värd att bygga vidare på. Detta underlättas om hon får bekräftelse av familjemedlemmar eller utomstående. Sedan får hon kommersiell bekräftelse, så kallad ”marknadsbekräftelse” – inte bara genom att företaget registreras formellt utan också genom positiva reaktioner från kunder eller viktiga externa aktörer som erkänner och uttrycker sitt stöd för verksamheten. Hon kanske tilldelas kontrakt, går med i branschorganisationer och bjuds in till nätverk tack vare det.

En tredje och viktig legitimerande fas är när en kvinnlig företagare får erkännande från en medlem i Bahrains kungafamilj för sin företagsverksamhet. Kungliga priser, såsom Bahrain Entrepreneurship Award eller Crown Prince Award, är en mycket viktig form av bekräftelse och kan lyfta inte bara kvinnans företag utan även hennes sociala status.

– Intressant nog kan ett kungligt pris också påverka en kvinnas roll inom familjen. Då upplevs hon som jämlike med den man som betraktas som familjens överhuvud och kommer att få samma respekt som han, säger Sumaya.

Nya reformer behövs

Sedan 1950-talet har gulfstaterna genomfört stora reformer. De har tagit enorma steg mot att diversifiera ekonomin och förbättra och bygga ut offentliga tjänster som utbildning och hälso- och sjukvård. Regionen är till stora delar stabil och framtidsinriktad. Men Sumaya Hashim anser att den inte har kommit tillräckligt långt inom vissa områden och att det finns ett stort behov av nya reformer.

– Hur ska familjens roll se ut i detta nya system? Hur kan vi ta itu med de mer negativa former av maskulinitet som kvinnor möter? Hur kan vi reformera skilsmässoförfarandet så att kvinnor inte tvingas förlora allt, inklusive sitt välbefinnande? Ekonomiska reformer räcker inte för att förbättra situationen för kvinnliga företagare i gulfstaterna. För att skapa verklig ekonomisk egenmakt måste vi göra fler förändringar på samhällsnivå.

När det handlar om att förstå kvinnliga företagare i gulfstaterna är kontexten avgörande. Men genom att belysa deras erfarenheter väcker Sumaya Hashims forskning frågor som är viktiga för kvinnliga företagare överallt.

– Den här idén om vad det innebär att vara kvinnlig företagare och hur det definierar dem som personer är något som behöver undersökas mer, tycker jag. Inte bara i gulfstaterna utan även här i Sverige. Det är något jag känner starkt för och som jag tänker fortsätta att forska om, avslutar Sumaya Hashim.