Vad påverkar hur samhällskunskaps-undervisningen blir?

Samhällskunskapslärare har väldigt olika syn på vad de upplever är de viktigaste påverkansfaktorerna för hur undervisningen blir. Det slår Joakim Öberg, Högskolan för Lärande och kommunikation, Jönköping University fast i en ny avhandling.

-Forskningen inom samhällskunskapsdidaktik är inte så omfattande och få studier är gjorda utifrån ett lite längre perspektiv. Få studier är också gjorda på samhällskunskapsläraren med fokus på perspektivet livsvärden. Det finns ju en kunskapslucka och vi vet inte så mycket om vad glappet från styrdokumenten till den reella undervisningen kan innehålla, därför är det intressant, säger Joakim Öberg.

Avhandlingen har fått namnet Samhällskunskap från styrdokument till undervisning: Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik. Avhandlingen bygger på intervjuer med 20 samhällskunskapslärare för grundskolans 7-9 och gymnasiet. Tio av lärarna har lång yrkeserfarenhet och tio är förhållandevis nyutexaminerade.

Resultatet delas upp i fyra påverkansområden; ”Den personliga dimensionen”, ”Den didaktiska dimensionen”, ”Den styrande dimensionen” och ”Den personliga dimensionen”. Dessutom framkommer ”den elevnära aspekten” där eleverna utgör en påverkansfaktor som spänner över alla övriga dimensioner.

Olika syn på vad som påverkar

Slutsatser som dras i studien är alltså att lärarna har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som de viktigaste faktorerna som påverkar hur undervisningen blir i realiteten. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen, andra fokuserar på styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Lärarna anger alla också en eller ett par dominerande dimensioner vilket påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Dessutom visar berättelserna att lärarna upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid.

De nyutexaminerade kvinnliga lärarna får ofta undervisa i kurser som, av många anses vara mindre attraktiva, exempelvis korta kurser på de yrkesförberedande programmen. De nyutexaminerade männen och de mer erfarna lärarna undervisar ofta i mer attraktiva kurser.

-En nyutexaminerad lärare borde ju få de bästa förutsättningarna att komma in i yrket. Jag anser att skolledare borde fundera på om det inte egentligen är de mest erfarna som skulle ta de svåraste kurserna, säger Joakim Öberg.

De erfarna lärarna lyfter fram den tekniska utvecklingen som en viktig påverkansfaktor. De unga däremot pratar inte alls mycket om tekniken.

- Tekniken är ju så naturlig för de yngre. Det är de äldre som har upplevt ett före och ett efter gällande en stor del av den tekniska utvecklingen och som upplever det som stor påverkansfaktor, säger Joakim Öberg.

Erfarenheten viktigare än utbildningen

För de erfarna lärarna väger lång erfarenhet tyngre än själva lärarutbildningen. De nyutexaminerade talar en del om utbildningen som påverkansfaktor men menar i hög grad att utbildningen inte gav alla nödvändiga redskap. Många menar att utbildningen innehöll för få praktiska moment. De menar också att studierna var alltför teoretiska och att de inte känner sig rustade för att gå ut i arbetslivet när de tar examen.

Joakim Öberg tror att skolor, utbildningsledare och lärare kan dra nytta av forskningen.

-Om jag hade varit samhällskunskapslärare hade jag varit väldigt intresserad av hur andra upplever ämnet, tänker andra olika? kan jag lära mig någonting?, avslutar Joakim Öberg.

Läs hela avhandlingen härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För mer information, kontakta Joakim Öberg, joakim.oberg@ju.se 

 

Joakim Öberg

2019-05-24
Forskning
2019-05-24
Genom att surfa vidare på JU.se godkänner du att vi använder cookies. Mer information